Spansk standard, eller det händer när det händer

När vi köpte huset insåg vi direkt att vare sig kök eller badrum var funktionellt för oss. Köket hade ca 10 cm arbetsyta och det fanns ett badkar att kliva i för att duscha, något som kunde bli problem den dagen vi eventuellt fick problem med rörligheten. (Här hånskrattar Ödet åt mig)

Vi bestämde alltså redan då att det skulle göras om, och pratade med storfixaren /mäklarchefen som snabbt rekommenderade en fantastisk och pålitlig hantverkare till jobbet.

När vi sedan återvände i februari och tog över på riktigt hoppades vi att arbetet skulle påbörjas under de tre veckor vi var här. Vi kunde flytta upp i gästrummet på ovanvåningen och äta ute under tiden. Så blev det inte, men vi fick löfte att de skulle börja så fort vi åkt hem.

Tja… jag har tappat räkningen på antal samtal, mail och mess jag jagat dem med för att ombyggnaden skulle börja. De senaste veckorna med nedräkning till när vi skulle komma.

Mot all förmodan blev det mesta klart någon dag innan vi kom. Jättefint, men några småsaker återstår, och nu kör Mannen svensk standard – inte full betalning förrän ALLT är klart. Storfixarn sliter sitt geléhårda hår och svär och jagar hantverkaren, som alternativt säger att han jobbar på det eller skyller på att hans kusins marsvin har tandvärk. Eller nåt.

Ett annat projekt nu är att byta ut en del av möblerna. Här köper man ju möblerat, och smaken är som baken. De flesta av trädgårdsmöblerna var fallfärdiga, bordet på baksidan direkt till soporna, bordet på framsidan till baksidan, och kvarvarande sittsäkra stolar upp på terrassen en trappa upp där det finns ett litet fungerande runt bord.

Alltså behövs nytt på framsidan, lilla verandan, plus stolar. Dessutom behöver jag ett riktigt skrivbord för att kunna jobba med mina bilder när vi ska bo här över vintern. Matmöblemanget här inne är inte jättekul, men får duga ett tag till, liksom de fyra gästsängarna.

Förutom IKEA i Murcia finns det även andra butiker i närområdet. En av dem är Leroy-Merlin som mest påminner om Bauhaus, allt för ombyggnad och trädgård och en ganska stor möbelavdelning. Där hade vi sett ut både trädgårdsmöbler och skrivbord. På plats hade vi tur och fick tag i ett engelskt biträde som hjälpte oss med beställningen.

Först, skrivbordet var slut och kom inte in förrän i juli. Ok, får vänta till hösten med det. Stolarna till matbordet där ute var också slut, men de hade andra snarlika som vi godkände. Till verandan ville vi ha ett runt 80 cm rottingbord med två fåtöljer till. Bordet fanns inte i 80, men väl i 110 cm. Vi funderade och kom på att det också fungerade och beställde. Allt skulle ha levererats i går, med ett telefonsamtal en timme innan så vi var hemma.

I förrgår kom ett mail att det tyvärr var försenat, men skulle komma på tisdag istället. Suck. Med hjälp av googletranslation mailade jag att det måste det göra, för vi åker hem nästa torsdag. Fick svar att de tackade för förtroendet och som jag begärt skickade kopior på fakturorna. De betalade vi på plats, men Google kanske gjorde en fri översättning?

Det lilla bordet och två stolar hämtades ner för att vi skulle ha något här nere.

Vi kände oss alltså fria igår och besökte poolanläggningen ett kvarter bort. Det var jätteskönt och med fin servering också. Enda problemet var att jag hade lite svårt att komma upp från de låga solsängarna där. Men de var placerade intill en rejäl fastskruvad parasollstolpe som jag klamrade mig fast vid och hasade mig upp. Insåg själv att det måste ha sett ut som en sådan där skämtvideo där någon mullig kvinna dansar pole-dance. Men alternativet hade varit att ligga kvar där fortfarande. Och nej, om någon undrar, Mannen fotograferade mig inte då. Han har utvecklat en viss självbevarelsedrift.

När vi kom hem igår och låste upp grinden kunde vi knappt öppna den för det låg något i vägen. Något var ett stort paket som Mannen lyckades fösa så mycket åt sidan att vi kom in. I paketet låg bordet som inte fanns, det 80 stora runda bordet till terrassen. Eftersom leverantören, som inte ringt innan, tydligen hade hivat det över grinden som är lika hög som jag är lång var det rena turen att glasskivan inte spruckit. Bordet monterades, jag läste instruktionerna och Mannen skruvade och det blev bra.

Lilla bordet bars upp igen.

Vi har hamnat mitt i ett mörkrött högtryck med temperaturer långt över 30 grader i skuggan. Tack och lov är det svalt inne i huset, även utan ACn igång. Idag, fredag, skulle bli en dag på stranden där det fläktar lite. Då ringde min telefon och en man sade att de var på väg med en leverans från Leroy.

Jaha, då fick vi vara hemma och ta emot så de inte kastade in resten av möblerna också. Leveransen kom, bordet skruvades ihop, stolarna befriades från all plast, och tadaa! Det var klart! Vilket så klart måste firas med en GT. Något måste vi ju använda våra citroner till!

Om MacLindhe

Jag är född i mitten av 1950-talet i Malmö och har i stort förblivit Skåne trogen även om jag gärna besöker andra platser och länder. Numera äger jag mitt eget schema och det innebär väldigt mycket fotkonst och utställningar, även om skrivklådan pockar på då och dåvilket än så länge resulterar i bloggar . I was born in Malmo in the middle of the fifties, and have stayed in Scania, Sweden, even if I love to visit other places and countries. Nowadays I own my scedule, and spend a lot of my time I work with my art. Now and then, I still write a blog.
Detta inlägg publicerades i drycker, mäklare, Personligt, Spanien, Traditioner, Uncategorized och märktes . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s