I våras var vi ute i skogen och plockade så mycket ramslök vi bara kunde i en IKEA-kasse. Resultatet blev både pesto, salt och några påsar styckfrysta blad. Nu börjar det sina, och jag har bara en halv påse blad kvar i frysen, plus någon tesked ramslökssalt. Och det är långt till våren då det kan fyllas på.
På Instagram fick jag veta att det finns ett företag i Kristianstad, Ramslök by Malena, som säljer ramslökar att plantera. Även om skogspromenader är underbart finns det en tjusning att ha det goda hemma runt knuten.
Enligt vad jag kunde googla fram borde det fungera att odla även i vår sandiga jord, om inte annat med hjälp av lite bokashi. Det fick jag nämligen en flaska hembrygt av från en mycket trädgårdskunnig väninna.
Så, jag beställde 30 ramslökar och fick tämligen direkt svar att de var skickade som spårbart brev och borde vara framme dagen efter, alltså förra tisdagen, och att jag skulle plantera dem omgående, eftersom de var ”färskvara”
På tisdagen såg jag hur den blå PostNordbilen susade förbi vår brevlåda och någon minut senare kom ett SMS att ett brev från Ramslök by Malena inte kunnat levereras.
Suck.
Men, i min lilla drömvärld tänkte jag att då får jag väl hämta dem hos ombudet COOP på eftermiddagen. Jag åkte upp till COOP vid tretiden och visade SMS.et och försändelsenumret, det var ju spårbart. Den butiksanställda unga kvinnan tittade på min mobil, knappade lite på datorn och sade att det var ju ingen avisering om att jag kunde hämta.
Nej, det fick jag hålla med om, men det borde ju kommit dit om nu inte brevbäraren hann bromsa i tid för att stoppa ner det i vår brevlåda.

-Jo, men vi har fem vagnar med post och vi hinner ju inte gå genom dem så fort.
Nej, det fick jag också hålla med om när allt annat i affären också ska packas upp, fyllas på och hållas i ordning, plus att kassorna ska bemannas. Vem kan då begära att de ska hinna ta posten också?
– När tror du ni hinner då? Det är liksom färska lökar som ska i marken och som inte klarar att ligga och vänta på att mjölken ska surna.
– Förhoppningsvis senare i eftermiddag, men du får ett SMS med ett nummer, annars kan vi inte hitta det.
Eftermiddagen gick, liksom hela onsdagen, utan någon avisering om att brevet var hittat.
Jag var inte uppe och frågade heller, kände att risken att jag skulle vara för sarkastisk var överhängande, och jag vill inte bli stämplad som surkärring mer än nödvändigt.
På torsdagen vid middagstid ringde jag därför till PostNords kundtjänst. Jag var bara nummer 87 i telefonkön, så jag hann inte stryka klart hela månadens stryktvätt under tiden jag väntade.
Till slut kom jag fram.
– Hej… Välkommen… till … PostNord…. du… talar… med… Patrik… Karlsson.
(Herregu, jag blir prickig bara jag tänker på det.)
– Hej Patrik Karlsson, jag vill efterlysa en försändelse, bla, bla, bla…
Så fick han hela storyn , och jag höll tummarna att han fattade snabbare än han pratade. Men det gjorde han nog inte, för det blev både en och två omtagningar. Lite som fabeln om sköldpaddan och haren. Jag, som gammal lärare, borde väl fatta att tala till bönder på bönders vis och ha anpassat mitt smatter till hans sengångartempo.
Till slut ramlade i alla fall polletten ner och han upplyste mig om att
1. Det inte var något tvång på snabb utdelning med den typen av försändelse,
2. Brevbäraren kanske tyckt det var för stort redan i sorteringen och inte tagit med det på rundan
3. Om det inte kommit till kl 16.00 samma dag (torsdag) kunde avsändaren reklamera försändelsen
Jag hade eldat upp mig en del då, och struntade helt i risken att bli klassad som surkärring, och passade på att tala om för denne Patrik Karlsson att han kunde framföra till höga vederbörande att det var mycket post som delades fel i vår gata, en del kom aldrig fram, och att det allt som oftast låg brev till grannarna i vår låda, som vi bar rätt, liksom att grannar kom och lade post till oss som kommit till dem.
-Har… du… reklamerat …det? Vilka… försändelser… det… var…? Datum…? Avsändare…?
– Nej, jag har faktiskt lite annat att göra än att skriva reklamationer stup i kvarten, men du kanske kan framföra att det hade varit roligt med en förbättring?
– Nej…, du… måste… skicka… in… en… reklamation… då…, och… det… måste… vara… med… vem… avsändaren… är…, vem… som… skulle… ha… försändelsen…, och… vem… som …fått… den…plus… datum.
ANDAS!
Med tanke på att vare sig jag eller någon annan på gatan skriver små postitlappar och talar om vem som fått fel post, utan bara lägger det i rätt låda tedde sig det rätt kört redan.
Ramslöksföretaget, som jag varit i kontakt med, hade vid det här laget gett upp hoppet om att lökarna skulle klara sig och skickat en ny försändelse, nu som paket i stället för brev.
Vid middagstid i fredags kom ett mail att det fanns ett brev att hämta på COOP. Jag åkte dit, lämnade fram numret jag skulle. Och fick ett långt rör utlämnat. Typ ett sådant rör man skickar posters eller affischer i.
– Det är inte rätt, sade jag. Mitt brev ska vara 19×12 cm stort och inte ett rör.
Den butiksanställda såg förvånad ut, tittade på röret, på mig och gick tillbaka till de bakre regionerna. Och återvände med rätt brev.
Plötsligt händer det!! Funderade på att köpa en Trisslott på vägen ut.
I samma stund som jag kommer hem plingar min mobil, och det är ett SMS att jag har ett paket från Ramslök by Malena att hämta på COOP.
Det var den andra försändelsen. Jag åkte upp igen och hämtade det också. Det var en viss färgskillnad på lökarna, men samtliga åkte i jorden innan det blev kolmörkt ute.

Var nu slutet gott, allting gott? Det kunde det varit, om inte PostNord varit PostNord med COOP som ombud. För idag kom ett brev i lådan, ett brev med en avi om att jag har ett brev från Ramslök by Malena som inte kunnat delas ut och som jag ombedes hämta med det snaraste.
Eftersom Malena inte helgarderat sig och skickat en tredje omgång funderar jag skarpt på att traska dit och på det bestämdaste be dagens offer i postbåset leta rätt på mitt brev. Men jag ids inte.
Med tanke på att rådande pandemi, stundande Black Friday och julhandel är jag rädd att detta bara var en liten bris av vad som komma skall. Bäva månde alla PostNord-ombud. För att inte tala om de som handlar online med PostNord som leverantör.
PS. Patrik Karlsson heter egentligen något annat.
PPS. Med ramslökarna följde en påse torkad ramslök, som var mums att strö på pizzan i går, och med flera trevliga medföljande recept.
Problemet är inte i det här fallet PostNord utan att avsändaren Malena väljer att inte använda en posttjänst där utdelning sker till hemmet.