En husbil och tre glada laxar.

Vi, dvs Mannen och jag hade för mer än ett år sedan, alltså i precorona-tid, kommit på vad vi då tyckte var en strålande idé.
Vi skulle för första gången åka på en kryssning. Inte så att vi har börjat känna oss åldersmässigt färdiga för det, den självinsikten har inte mognat fram än, utan för då kunde vi under loppet att fyra månader bocka av nästan hela vår bucket list på ställen vi vill se. Alltså kryssa jorden runt med helpension.

Svångremmen drogs till. Reskassan skrek efter mer och fick varje överbliven sekin.

Så kom då Coronan och vi hörde om hur kryssningspassagerare satt inlåsta i karantän i sina hytter medan skeppens luftsystem delades systerligt mellan alla. När pandemins omfattning började stå klart för oss avbokade vi kryssningen. Det var nog ändå inte vår grej att fösas runt i skock och begapa samma sevärdheter, kom vi fram till.

Så länge det inte finns säkert vaccin mot coviden får vi så vackert hålla distans och det inom Sverige. Vete fasen hur det gick till men plötsligt började vi prata husbil. Där skulle vi bara behöva trängas med varandra och ha frihet att se nya resmål.

Vi skulle alltså hyra en husbil och åka runt i Sverige, vi och hunden. För att komma fram till hurdan husbil vi skulle ha åkte vi iväg till en av de större försäljarna i södra landet och kollade runt.
Är du inte säker på att du vill ha hund, åk inte och titta på valpar. Samma sak gäller för husbilar.

Vi föll för en lindrigt begagnad Plåtis, en Pössl, tysk bil i fransk kostym, alltså en långfranska och reskassan fick vingar. Det blev köpa i stället för hyra.

Första provturen med två övernattningar gick till Österlen. Det gick bra, och nu har vi gett oss ut på eldprovet, en månads road trip Sverige runt.

Att byta närmre 180 kvm boyta (som nu tas om hand av yngste sonen med sambo och hund) för att klämma in sig på 10 kvm är en utmaning som heter duga. Hittills tror vi att vi lyckats få med allt vi behöver. Kläder för alla väder, husgeråd, toalettartiklar, sängkläder, osv. På tio kvm!!! Vi har var sin normalstor säng, ett minimalt pentry, kyl med frysfack, toa, dusch, bord med soffa och två vändbara fåtöljer (som man vänder när man ska ratta bilen). Dessutom har Långfranskan markis som vi kan sitta under på vårt lilla campingmöbelemang. Compact living is da thing!

Nu är vi alltså på väg.

På vägen upp för Sveriges västra kust stoppade vi först hos vänner i Höganäs och blev bjudna på en utsökt lunch med bubbel, vin och lax. Vi kör varannan sträcka var, och jag hade kört dit!
Nästa stopp var hos yngre släktingar i Munka Ljungby, där vi blev bjudna på en utsökt middag med bubbel, vin och lax. Här stannade vi över natten så båda fick smaka på allt. Husbil är lösningen på alla diskussioner om vem som ska köra hem från fester. Har värdfolket en uppfart är det klart!

Idag körde vi vidare och besökte andra vänner i deras sommarhus i Mellbystrand. Där blev vi bjudna på en utsökt lunch med vin och lax. Det var min tur att köra då, men det fick jag ta som en kvinna.
Dessutom fick vi en skön strandpromenad på den breda sandstranden. Där bilar får köra vissa sträckor. Det var landsväg förr i tiden fick vi veta.

Som tur är är lax en favorit hos oss båda, och vi hade planerat att stanna till vid laxbutiken i Falkenberg.
Vi kom dock fram till att vi skulle köra förbi idag.
Nu har vi inte fler vänner inprickade de närmsta veckorna, så vi kanske ångrar oss snart. Lax är ju så gott!

Stopp för dagen blev Getterön vid Varberg, där vi står på en ställplats precis utanför campingen. Det är inte snålhet, utan vi kom efter att de stängt grindarna, men vi står lika bra här med el, internet och tillgång till toaletter, dusch etc. Men det har vi ju dessutom i bilen!

På husbilen bredvid står namnen på ägarna och deras hund; Lasse, Barbro och Bosso.
Mannen såg det och jag kunde se att han tyckte det var jättefint. Ibland måste jag stoppa honom innan idén går till handling, och förklara att det är precis lika no-no som foppatofflor och blinkande kulört julbelysning.

Kvällen bjöd i alla fall på en härlig promenad på klipporna utmed havet när solen började gå ner, innan den medhavda tomatsoppan värmdes och åts med knäckebröd i vår lilla stuga på hjul.

Om MacLindhe

Jag är född i mitten av 1950-talet i Malmö och har i stort förblivit Skåne trogen även om jag gärna besöker andra platser och länder. Numera äger jag mitt eget schema och det innebär väldigt mycket fotkonst och utställningar, även om skrivklådan pockar på då och dåvilket än så länge resulterar i bloggar . I was born in Malmo in the middle of the fifties, and have stayed in Scania, Sweden, even if I love to visit other places and countries. Nowadays I own my scedule, and spend a lot of my time I work with my art. Now and then, I still write a blog.
Detta inlägg publicerades i Ålder, bilresor, boende, camping, corona, covid-19, drycker, Foto, hemester, husbil, Kryssningsfartyg, Natur, Personligt, Resor, semester, ställplats, Sverige, Turism, Uncategorized, västkusten, Vin. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till En husbil och tre glada laxar.

  1. Bibbi Ekstrand skriver:

    Jag är glad att jag nu följer er! Du har skön humor, tre glada laxar… ja lax är gott. Med bubbel till kan det bli en hel del babbel också. 🥂😜

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s