Jag måste nog börja med något jag glömt berätta. Lunchen en av dagarna var S.O.S – dvs smör, ost och sill. Till denna svenska klassiker måste det naturligtvis serveras snaps till de som så önskar. Jag tror alla i matsalen önskade det. Och till snaps i Sverige sjunger man. Vare sig man kan eller ej.
De två tjejerna i servisen hade en vild diskussion utanför, som jag råkade höra, om vem av dem som skulle leda sången. Ingen av dem ville, men det blev en förhandlingsfråga och hon som slapp erbjöd sin dricks till den andra. Nåväl, en av dem kom in, höjde glaset och förklarade på svenska och engelska om denna viktiga del av den svenska historien, och sedan klämde alla som förstod i med Helan går. Skål på den!
Nu till fjärde och sista dagen ombord. Det mest minnesvärda från den var egentligen i land, eftersom vi erbjöds besöka Trollhätte Kanalmuseum, samt att promenera runt i det vackra kanalområdet med de gamla slussarna från 1800-talet.
Några som stortrivdes där var myggen.
Fallen i Trollhättan
Myggfarm
Efter det passerade vi fler slussar på vägen ner mot havsytan igen. Helt enkelt en oftast vacker transportsträcka.
Vi serverades lunch och avskedsbubbel och personalen tackade oss, och Besserwissern höll ett föredömligt kort tacktal till dem, med löfte om att komma tillbaka. Dessutom delades det ut diplom till oss. Alla log. Och den svenska unionsflaggan vajade i aktern.
Den samlade dryckesräkningen för varje hytt betalades med kort, men dricksen i cash. Dricksen delades lika mellan hela besättningen sa man. Fast jag visste ju att sångledaren vid snapsen fick dubbelt!
Väl vid kaj i Göteborg klockan fyra på em rullades den röda mattan ut igen och hela personalen stod på rad och passagerarna passerade dem som ett fotbollslag och tog alla i hand.
Mitt samlade intryck av resan är bara WOW! En fantastisk upplevelse på alla sätt. Någon klok man uttryckte att det borde ingå i en god uppfostran att åka Göta Kanal, och jag håller nästan med. Just denna resan är knappast lämplig för barnfamiljer, vare sig vad gäller ekonomi eller utrymme. Det var alltså inget spring och stim eller pipande från iPads. Båten är heller inte handikappanpassad, så genomsnittspassageraren är medelålders plus med hyfsad fysik och pensionsförsäkring.
Men den är värd att spara till!
Om man vill åka så här klassiskt kan man boka bl a direkt på Kanalbolaget , men en del passagerare, speciellt de utländska hade bokat genom olika resebyråer. Sedan har i alla fall i år resor auktionerats ut på Egmont, där man med lite tur kunde ropa in resan till ett helt annat pris! Annars hade jag aldrig kunnat ge Mannen den i födelsepresent, hur mycket tavlor jag än sålt…
Dessutom trafikeras kanalen av allt från kanoter (tänk filmen Göta Kanal!), fritidsbåtar till andra turistbåtar, men det får ni faktiskt googla på själv.
Tack för sällskapet!
MacLindhes Ord 
Tack för intressanta och roliga inlägg från er resa, en verklig klassiker i Sverige.Nu får ni sikta på Hurtigrutten i Norge!
Jag antar att dricksen från de förmodligen mycket nöjda passagerarna inte var fy skam varför det var lite synd om henne som avstod sin del i dricksen. Den andra fick kanske, trots sin ovilja, blodad tand och blir ny allsångsledare på Skansen? Hon får träna ombord i skansen.
Jo, det nordligaste delarna ligger med på listan. Att få se isbjörnar i frihet vore fantastiskt. Dock tänkte vi vänta med fler regelrätta kryssningar tills vi inte pallar något äventyrligare.
Och så lärde du mig en ny sjöterm! 🙂