Även en genomärlig, sanningsälskande person som jag är ibland tvungen att luras lite. Och då gäller det ju att välja någon lättlurad, som en man, att lura. Mannen, med andra ord.

För att ta det från början… Vi, Mannen och jag, har i många år talat om att göra en tur på Göta Kanal. En riktig, klassisk tur hela vägen från Stockholm till Göteborg, eller tvärtom, på en riktig gammal båt. Ingen sportsbåt eller kanot alltså, om man nu tänker på filmen Göta Kanal.

Vi har kommit så långt att vi kollat priserna och där har det stoppat. För samma pris kunde vi komma till andra sidan jorden och bo enkelt men bekvämt flera veckor och det har prioriterats högre.

En  hobby(?) jag har är att ibland bjuda på nätauktioner, och så införskaffades t ex vår carport på Egmont auktioner.  Strax efter påsk i år såg jag att de auktionerade ut en resa på Göta Kanal, och i samråd med Mannen loggade jag in och bjöd.  Mitt bud nådde inte upp till accepterad budgräns, och vi bestämde oss att lägga ner projektet. Dock, jag kände mig lite stadd vid kassa efter en ovanligt lyckad konstrunda så jag lade ett bud till. Lite högre bara, och det stod fortfarande att det inte var högt nog. Trist, men mer tyckte jag inte det var värt, eller egentligen att jag hade råd med, så då skulle vi väl inte åka.

Dröm om min förvåning när jag nästa morgon kollade mailen och upptäckte att jag faktiskt hade vunnit auktionen ändå, och en fyra dagars resa med MS Juno var min. Det var då jag bestämde mig, det här skulle ju bli tidernas födelsepresent till Mannen när han fyllde pensionär på riktigt i sommar.

Bild från gotakanal.se

Jag bestämde och bokade resan till början av juli, efter att ha kollat att kombinerade hus- och hundvakten (yngste sonen) var ledig, med stränga order att inte säga något till sin far.

Kryssningen på kanalen utgår från Stockholm klockan 09.00 på morgonen, så steg ett var att ta oss dit dagen innan. Att ta tåget känns tyvärr allt annat än säkert när man har en ny avgång att passa, så det fick bli flyg. Då jag hade poäng på mitt Norwegian-konto var det lätt att boka in en flygresa från Köpenhamn till Stockholm.

En natt på hotell i Stockholm då. Helst nära skutans avgångshamn också. Det är Mannen som har bokat mest på Expedia och har bäst rabatter där och jag behövde inte vara någon Miss Marple för att komma in på hans konto där och boka. Klick, klick och beställt.  Med svaret att ”Tack för din beställning, vi har skickat en bekräftelse till din mail” F*N!

Som tur var låg hans platta där den skulle och jag raderade mailet direkt. Puh! Det var bara det att det plingat i hans mobil också, så han såg bokningen och trodde att hans konto var kapat och skulle avboka. Det var bara att erkänna att det var jag. För att jag ville till Stockholm och se Lars Lerins utställning på Liljevalchs och eftersom Mannen kan tycka att det är ett himla tjatande om denne konstnär överallt i media hade jag vänligen fattat beslutet själv. (Inte osant, och biljetterna är köpta!) Lite suckar och småsura blickar, men Mannen ville  på Wasamuseet och skulle vi på det ena så skulle vi på det andra.

Slutmålet med kanalbåten är Göteborg, och därifrån bokade jag tågbiljetter hem för oss. Då är det ingen tid att passa, så man kan våga chansa att bli sittande på spåret.

Vi har fastnat lite i våra roller här hemma, bland annat är det alltid jag som plockar in posten. Utom en dag, då Mannen gjorde det. Och kommer in med ett tjockt kuvert från Göta Kanalbolaget. Jag fick rycka till mig det och stöna något om att bara för att jag bjudit på resan hade de börjat bombadera mig med reklam. Han såg faktiskt lite undrande ut, men gick ut med hunden.
Själv slängde jag mig på datorn och copypastade deras logga i ett brev till Kära Monica, och beklagade att jag inte vunnit auktionen men erbjöd mig 15% på en resa i juli.  Det trycktes ut på finpapper, liksom programmet och veks ner i kuvertet. Resehandlingarna som låg i från början gömdes i lådan.
Det blev så bra att Mannen undrade om vi inte skulle kolla om avgångarna stämde med vår resa till Stockholm och boka ändå. Som sagt, ska du lura någon, välj med omsorg! Spara från Lyckoslanten (en av mina väl dolda multipla personligheter)  fick träda in och avstyra det hela. Vi måste ju tänka på ekonomin!

Nu tyckte Mannen att det var lite löjligt att bara åka upp en dag till Stockholm, och föreslog en tur i skärgården, något annat vi pratat om tidigare. Sagt och gjort. Det gällde att ligga steget före, så nästa gång han var iväg hittade jag ett trevligt hotell på Svartö, nu genom STF där jag sköter bokningarna, och skrev ut om hotellet och sade att jag hade bokat två nätter där. Det köpte han rakt av, med tillägget att vi kanske skulle båtluffa lite i skärgården när vi ändå var där. Då hittade jag (på?) ett båtluffarkort och allt var lugnt ett tag. Men hur skulle vi komma hem, började han undra.

På SVT-play en kväll halkade vi in på en dokumentär om ångaren Mariefred och den ville Mannen åka. Jag höll med, och bokade när han var på toaletten. Plus en natt på Gripsholms värdshus (med fri avbokning, men det sade jag inte). Det gäller ju att hinna först innan han kommer och strular till det med egna bokningar. Är man Reiseleiter så är man.
Hemfärden skulle bli med buss och snälltåg från Gripsholm till Malmö, och Mannen var äntligen nöjd, och berättade för vänner och bekanta om våra käcka semesterplaner. Och jag log så vänt och milt som bara jag kan, och nickade.

Så kom då Mannens födelsedag, och i sängen uppvaktades han med en kokbok Om jag var din hemmafru av Lotta Lundgren, med en dedikation från mig In your dreams. Jag har sett honom gladare för andra födelsepresenter, men han nickade och mumlade något om vackra bilder. (Boken är förresten vansinnigt roligt skriven och innehåller inte bara bra recept.) Det stod även ett andra tillägg från mig att han skulle upp och kolla sin kalsonglåda i byrån. Där låg alla resehandlingar.

I bland är han inte bara lättlurad, Mannen min, utan fattar även lite långsamt. Men så småningom trillade poletten ner.
Då blev han superglad och förväntansfull. Och  har helt och hållet förlåtit mig att jag lurat honom

Dessutom verkade den planerade lurresan så trevlig så den blir troligen av nästa år!