Vidare till Key West

Den sista dagen i Cape Coral var bilfri. Vi slappade vid poolen, gick kortare rundor där det gick att gå och bara njöt av det fina vädret. Klimatet i Florida är verkligen fantastiskt. Vi har haft runt 30 grader alla dagar, ibland med en kortare skur på seneftermiddagen, men precis lagom shorts och linneväder. Har dock lärt mig att linne och köra nercabbat inte fungerar ens med solskyddsfaktor 30.

Myggmedlet Mannen köpte fungerade, både på myggen och mig. Han luktar numera som en överdoserad Toarent citron. Men han fnattar sig inte längre vilket gör bådas vår tillvaro lättare.

Däcket vid kanalen bakom hotellet var så mysigt att vi bestämde oss för att trotsa allt, gå upp och hämta pizza och sätta oss och äta den på däcket. Förutom första trottoarfria sträckan lyckades vi hitta en relativt gångbar väg upp till pizzerian som fått bäst kritik på TripAdvisor. Men intill den verkade det vara mycket mer hålligång, och vi var tvungna att kolla. Det var ännu ett ställe med levande musik, nu ett band med bl a två härliga saxofonister och naturligtvis dans. Det är något jag verkligen gillar här, det där spontana alla-hoppar-upp-och-dansar-nu. Det svänger ju!! Att få ett bord gick inte, och det var kanske lite stökigt att äta där, så vi gick över till den sobra pizzerian, köpte med oss pizza hem och satte oss i fullmånen på däcket. En av stammisarna, Storfiskaren, stod där med sitt metspö och pratade oavbrutet med alla i sin närhet, eller med sig själv, om alla fiskar han fått. Familjen Wisconsin skyllde på att barnen skulle nattas och smet, värre var det för Mr och Mrs Chicago. De satt kvar, artigt leende, när vi gick och lade oss.

Att köra sex timmar till Key West är inte mycket att skriva om. Det blev bara lite korta noteringar och iakttagelser som fastnade.

En liten tant, helt klädd i babyrosa som gick fram och tillbaka utmed vägen med budskapet Life is precious på en kartongbit, dekorerad med naivistiskt målade blommor.

Skylt i butiksfönster Guns and Guitars Sale.

Vägskylt i Everglades State prisons working följt av ett gäng svarta män i orange overaller.

Beskådning av och föreläsning om alligatorer.

Skylt som talade om att fartböterna fördubblades om man körde för fort vid vägarbete.

Orkanen Irma har satt sina spår.

Det finns olika sidor av USA.

Vägen ut över the Keys är vacker.

I Key West hittade vi vårt hotell, en äldre byggnad mitt i smeten, dvs max fem minuters promenad till Sloppy Joe’s eller Hemingways hus. Rena julaftonsmiddagen med kalkonfilé och tranbär på restaurangen Off the Hook tvärs över gatan, följt av dricka och levande musik på först Green Parrot (tips från släkten i Chicago) och sedan på Sloppy Joe’s bar, Hemingways stamlokus.

Key West levererar så här längt! Bäst hittills i Florida. Folkliv överallt som man kan nå till fots, på trottoarer!

Om MacLindhe

Jag är född i mitten av 1950-talet i Malmö och har i stort förblivit Skåne trogen även om jag gärna besöker andra platser och länder. Numera äger jag mitt eget schema och det innebär väldigt mycket fotkonst och utställningar, även om skrivklådan pockar på då och dåvilket än så länge resulterar i bloggar . I was born in Malmo in the middle of the fifties, and have stayed in Scania, Sweden, even if I love to visit other places and countries. Nowadays I own my scedule, and spend a lot of my time I work with my art. Now and then, I still write a blog.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s