Det är ganska typiskt, eller hur, att på hotell Ara Ambigua, som är det första som serverat annat än ris och bönor kunde jag inte äta. Först i receptionen bjöd en i personalen på guanabana, en för mig ny frukt som säkert var god.

I restaurangen till middagen beställde jag för skams skull in en snäll pastarätt och smakade lite, plus att jag tog en av Mannens små tortillas med avokado. Sen var det stopp. Mannen kunde däremot både äta förrätt och en hel pizza som varmrätt.

Servitrisen var förtvivlad över min klena aptit och jag fick bedyra att det inte var maten det var fel på.

Vid bordet bredvid satt ett stort sällskap yankees, som uppfyllde varje fördom om gapiga sådana. Det verkade vara två bröder i vår ålder med fruar och avkommor. Karlarna höll låda precis hela tiden och klämde då och då in ”damned proud Texans”. Såväl övriga gäster, personal och några av de yngre i deras eget sällskap himlade med ögonen.

Till frukosten framgick av deras t-shirts vad de firade, 28-årig bröllopsdag för ett av de äldre paren, Hager och … glömt. (Men det var inte Lennart!) Dessa hade gröna tröjor medan alla de andra hade röda och på dessa kallades lärljungar. Nu satt de i mitten av lokalen och av någon konstig anledning satt alla andra runt kanterna.

Vid kanten av restaurangens terrass hade man spetsat små bananer och massor av fåglar kom och åt frukost, de med. Perfekt och lätt att få några riktigt bra bilder!

Frukosten var också perfekt, frukt, äggröra och en pancake. Plus te. Min aptit är i återtågande!

Något annat mycket trevligt på Ara Ambigua var de små rödögda grodorna som villigt poserade i buskarna när det blivit mörkt.

Efter frukost gick turen vidare upp till Arenal, vulkanområdet. Vi har alltså lämnat den karibiska sidan.

Samhället som är vårt hem några nätter framöver heter La Fortuna och är en total kontrast mot stillheten i lodgerna i regnskogen. Här är trafik, restauranger, butiker, musik, trafik och kulört blnkande belysning. Vi bort på Bosco Inn Lodge, två kvarter bakom huvudgatan och detta liksom Ara Ambigua är riktiga murade byggnader. Men regnet är ungefär det samma.

I vårt hotell ingår inträde till ett termalbad upp i bergen och där tillbringad vi några timmar i blöt i eftermiddags.

Middagen blev en tonfiskburgare på lokal, och den serverades med friterad yucca. Så gott! Tror våra yucca i trädgården ligger lite risigt till, men jag måste nog kolla så även de är ätbara.