Sovmorgon! Vi kunde sova tills vi vaknade av oss själv. Eller av smådjuren i sängen åtminstone, och äta en lugn frukost.  När vi kom till frukostmatsalen satt några av de andra i vårt sällskap där och vi tyckte vi skulle sätta oss bredvid  dem. Vi bad  kvinnan som serverade att duka till oss där. Det ville hon inte, utan  talade bestämt om att vi skulle sätta oss i andra ändan av rummet.  Varför? Jo, för för på platserna där vi ville sitta hade redan någon suttit.
Efter en stund gav jag upp försöken att övertyga henne och gick själv och hämtade dukningen från det oanvända bordet. Hon tittade mycket ogillande på mig…

Ett gäng hade gett sig ut på djuphavsfiske, och några gick med Jason ner till stranden. Vi föredrog att strosa runt på egen hand i det strålande vädret, titta lite i affärer och så småningom äta lunch hos byns italienare, Alfredo.  Ett hus där det tidigare fanns några trevliga småaffärer hade byggts om sedan jag var där sist och var nu ett byggvaruhus. Faktiskt inte lika lockande alls!

Storfiskarna kom tillbaka, en del grönbleka, andra rosigt lyckliga över all den tonfisk de fått upp.

Gapa stort!

Även vi andra skulle ut på en båt, på flodtur och titta närmre på hippos och krokodiler.  Jag har åkt samma tur tre gånger innan, och två av gångerna har det minst sagt vräkt ner. Nu sken solen, men det var ändå med stor tvekan jag inte tog med regnponchon.  Gamblern i mig vann och jag tog chansen.  Det lyckades –  vädret var fantastiskt och såväl som flodhästar som krokodiler lät sig snällt beskådas.

Betande flodhästunge. Än så länge ganska söt…

Har det gott i solen

Tonfisken som fångats under dagen hade lämnats till en restaurang som tillagade den till oss på kvällen.  Garanterat färsk och enormt god!

Eftersom vi skulle åka vidare på morgonen packade vi på kvällen. Förhoppningsvis utan någon levande last i bagaget.