Sista intrycken från Mallorca

Några dagar efter hemkomsten kommer här det sista inlägget, till stor del skrivet på flyget. Jag hoppades på internetanslutning även hemma, men förgäves. Varför går inte bussarna och tågen i tid i Sverige när de gör det i Spanien och Italien? Och varför fungerar internet bättre där?

Söndagen i Palma började med en härlig frukostbuffe och sedan var planen att börja med att besöka moderna konstmuseet. Men se vädret var så strålande soligt och fint att vi ändrade oss. Om det blev mulet på eftermiddagen i stället så… Men det blev det inte så museet får vänta till nästa besök på ön.
Nu tog vi istället en lång promenad, först ner till möllorna vid hamnen, sedan hamnpromenaden bort till Katedralen. Enligt guideboken, Top 10 Mallorca, skulle den vara stängd för annat än gudstjänster på söndagen, men det var den inte. I flera år har jag köpt Topp 10 guiderna för att de varit uppdaterade och bra, men de senaste resorna har jag börjat ifrågasätta dem. Mallorca-guiden känns allt annat än aktuell. Katerdralen Palma
När vi besett detta religiösa mastodontverk till katedral gick vi vidare och följde stadsmuren österut så långt vi kunde komma innan vi gav oss in bland gränderna igen. Palmas gamla stadskärna är otroligt charmig, helt i klass med de gamla italienska städerna. Tätt mellan husen, små torg och kyrkor, träd och statyer och massor av mysiga serveringar. Lunchen blev tapas på ett sådant litet torg. På en balkong intill hängde ett stort hjärta gjort av vita rosor och i ett anfall av romantik föreslog jag Mannen att hänga ett sådant till mig på vår balkong där hemma. En blick, och kommentaren:
Jo, jag kan höra på blomsterhandeln vid Limhamns kyrka. De är duktiga på begravningsblommor.
Så romantisk är han. Balkongrosor
Vi upptäckte att La Rambla finns på Mallis också, om än inte med lika mycket försäljare och artister som i Barcelona. La Rambla

Nu var det så varmt att det krävdes ombyte till ännu svalare kläder. Faktiskt så svala att vi gick upp och lade oss på hotellets takterrass vid poolen. Väl där kom jag på att jag glömt mina glasögon på rummet på andra våningen och åkte ner till vårt rum igen. Där fick jag den strålande idén att sätta kamerabatteriet på laddning och lämna nyckelkortet i strömbrytaren. Mannen hade ju ett kort till. Tänkt och gjort, dörren stängd bakom mig och iväg bort till hissen. Det var bara det att nyckelkortet behövdes till hissen också. Det var bara att börja knata i trappan, upp till åttonde våningen. Trodde jag. För på våning sex var det en låst dörr i vägen, och Mannen svarade inte på sin mobil. Till slut kom jag på att man borde kunna åka till restaurangen på våning sju utan kort, eftersom den var öppen för allmänheten och väl där hoppades jag på en vidare lösning. Den fanns i form av en balkong och en brandtrappa, men upp kom jag. En bra kvinna reder sig alltid!
Till kvällen var det med viss ansträngning vi orkade gå ut igen, men det var ju sista kvällen och en paella till ville vi ha. Den var bra, om än inte lika himmelsk som hos Pirata i Port de Soller. Däremot fick vi resans bästa dessert, en cheesecake på mandelbotten med röda bär och grädde.

Nu, på planet hem försöker jag summera resan. Kort sagt; fantastisk. Vi har upptäckt ett Mallorca som vi inte visste fanns, långt från grisfesterna. Vacker natur, och inte för många turister. Lugnet i Port de Soller, havet, promenaderna och sedan har vi upptäckt Palma. Från 1970-talet minns jag bara Placa Gomilla (hmmm) och vid den senare resan kom vi aldrig in gamla stan. Den ska man se till fots, turistbussarna kommer inte in i gränderna. Maten har för det mesta varit kanon, det gäller bara att undvika de värsta turiststråken. Vi bodde bra i Port de Soller och finare i Palma. Det märktes bl. a. på att i P d S hälsade hotellpersonalen med ‘hola’ och i Palma med ‘buonas dias/tardes
De allmänna kommunikationerna fungerar utmärkt, nästan bättre än i Sverige, och befolkningen hjälper gärna till även om språket inte alltid förstås utanför de stora turistorterna, där i princip alla talar engelska.
Vi var på Mallorca i början av april, innan turistsäsongen kommit igång riktigt, vilket säkert påverkade resan en del, liksom att vi hade en otrolig tur med vädret. Förutom en kväll i Port de Soller då det regnade har vi haft fint väder, lite svala kvällar men varma soliga dagar.

Väl hemma igen väntade Verkligheten. Inga hotellfrukostar, ingen cava, sangria, paella eller tapas. Och ingen internetanslutning på fyra dagar…

Om MacLindhe

Jag är född i mitten av 1950-talet i Malmö och har i stort förblivit Skåne trogen även om jag gärna besöker andra platser och länder. Numera äger jag mitt eget schema och det innebär väldigt mycket fotkonst och utställningar, även om skrivklådan pockar på då och dåvilket än så länge resulterar i bloggar . I was born in Malmo in the middle of the fifties, and have stayed in Scania, Sweden, even if I love to visit other places and countries. Nowadays I own my scedule, and spend a lot of my time I work with my art. Now and then, I still write a blog.
Det här inlägget postades i bredbandsanslutning, bussar, IT, Mallorca, Museer, Påfågelshuset, Religion, Resor, Restauranger, semester, Spanien, Språk, Tåg, Turism, Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s