I ungdomens glansdagar uppfann en väninna till mig ett ‘bögtest’ som gick ut på att om en kille inte flirtade med henne var han bög. Punkt slut.
(För alla eventualiteters skull, jag har inget emot homosexuella!)

Det hade kanske varit närmare sanningen om jag vänt det till att om han flirtar med mig är han inte klok, men väninnans idé var roligare. Och framför allt kaxigare, så vi tog den åt oss lite till kvinns. Och något ligger det i det ändå; en kille/man som inte ens med en blick konstaterar att man inte är något att flirta med har ofta sina intressen på andra hållet. Ägnar han dessutom  Mannen all sin uppmärksamhet är det inget att snacka om.

För några år sedan kom jag gående över Gustav Adolfs torg i Malmö  och mot mig kommer Ernst, hängmattornas och verandornas okrönte myspys nummer ett.  Även om jag inte är ett av hans största fan flinade jag nog upp mig lite grann och sökte ögonkontakt. Vi hade ju i alla fall träffats ett antal gånger i TV-soffan, han och jag.

Tror du han besvarade mitt leende? Tror du att han noterade min blotta existens? Icke. Inte tillstymmelse till uppmärksamhet, och ändå var det bara han och jag just då på den delen av torget. Så mycket för den mysfaktorn, karln var klart som korvspad gay.

Denna solklara slutsats drog jag, och funderade på varför jag aldrig läst om det i några skvallertidningar. Vilken nyhet! Även om tjogvis av trånande kvinnor hade deppat ihop skulle jag kunna rädda min försörjning genom att tipsa media om att Jonas, Mark och Jöback fått tillökning i gänget av populära fikusar.

Nu har jag trots allt lite skam i kroppen och har hittills inte spridit denna nyhet mer än till Mannen, som bara fnös åt mig. Men min övertygelse har levt kvar, jag visste något ingen annan hade en aning om. Möjligen inte ens Ernst själv – garderobsdörren kanske hade gått i baklås när han skulle komma ut.

Dock, i morse på radion var Ernst gäst i studion och var lika helulligt präktig som aldrig förr. Han fick t o m ta av sig strumporna  och tala om sina rejäla fötter som inte behövde smörjas. Då avslöjar han det. Han tomglor. När han gör det kopplar han av och mår riktigt bra. Ungefär som när en katt spinner tydligen.   

Tomglor innebär att han bara tittar rätt ut i tomma intet utan att se något. En sorts meditativt tillstånd som han medgav såg ganska sinneslött ut.

Då förstod jag. Det var naturligtvis det han gjorde när vi möttes. Han tomglodde. Han är inte alls bög. Testen fungerar inte alls. I själva verket mådde han alldeles förträffligt.

Tror jag ändrar berättelsen till att jag fått Ernst att spinna som en katt.