I solens land

Natten var god, om än varm. Sängarna var knappast blårutiga, men fasta. Halv tio knackade det bestämt på dörren och två kvinnor talade om att det var tid att städa rummet. Alltså rask nedgång till frukosten för vår del. Frukosten var perfekt med allt jag vill ha, fräscht serverat.

Vi hade verkligen hittat sommaren. Redan på morgonen var det närmre trettio grader varmt. På dagens program stod en promenad upp i de närmsta bergen för att besöka vingården Zeni. Vi köpte en hel del därifrån vid förra besöket och ville ta tillfället i akt att fylla på vinförrådet där hemma. Eftersom man får prova kombinerade vi provningen med promenad och hade bestämt att sedan köra dit sista dagen igen med handlelista. Några av vinerna som var kanonbra förra gången var det definitivt inte nu. Det där med årgångarnas väder och skördar har större betydelse än man tror. Vi hittade i alla fall tillräckligt med fantastiskt goda viner för att fylla en del av bilen.

Zeni vingård

När de stängde fortsatte vi vandringen uppe i bergen och såg en skylt med kniv och gaffel, 250 meter in/upp på en gata. Där var så klart stängt. Däremot passerade vi en gård som producerade egen olivolja och satte oss att vänta på att de skulle öppna efter lunchpausen. Det gjorde de inte, utan en äldre italiensk kvinna kom ut och hojtade att det var stängt hela dagen. Alltså ingen olivolja för oss.

Rader med vinrankor

Däremot en stärkande promenad som ledde oss ner till Gardasjön, längre söderut till nästa by. Strandrestaurangerna ligger tätt med både mat och dryck utmed kusten. Hela vägen upp till Bardolino låg det folk i det steniga vattenbrynet eller plaskade runt i vattnet.

Utsikt mot Gardasjön

Väl tillbaks på vårt hotell hamnade vi på den skuggiga terrassen. Snett över gatan, en trappa upp låg en man på en solstol på balkongen. Det såg skönt ut tills hans fru kom ut och knackade honom på axeln och pekade på klockan. Han reste sig och hon tog över solstolen. De hade tydligen något schema för vem som ska ligga där  för efter en timme kom han ut och schasade bort henne och tog över stolen, och så fortsatte det så länge vi var kvar.

Nere vid torget på kvällen berättade ett tyskt par att de brukade åka hit i maj på vinfestival. Då köper man ett glas för fem euro och hänger om halsen och går sedan runt till alla vingårdarnas stånd utmed strandpromenaden och får fyllt på för en euro. Till det serveras lokal ostar och korvar.
Det är bara att hoppas att det går att kombinera med skolåret för det verkar lockande!

Om MacLindhe

Jag är född i mitten av 1950-talet i Malmö och har i stort förblivit Skåne trogen även om jag gärna besöker andra platser och länder. Numera äger jag mitt eget schema och det innebär väldigt mycket fotkonst och utställningar, även om skrivklådan pockar på då och dåvilket än så länge resulterar i bloggar . I was born in Malmo in the middle of the fifties, and have stayed in Scania, Sweden, even if I love to visit other places and countries. Nowadays I own my scedule, and spend a lot of my time I work with my art. Now and then, I still write a blog.
Detta inlägg publicerades i drycker, Italien, Personligt, Resor, semester, sommar, Turism, Uncategorized, Vin. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s