I regel trivs jag bra

Det är dags för en ny rapport från Påfågelshuset, eller Livet på Himmet som en del förtrödna läsare kallar det! I samband med det kan jag tala om att det numera bor flera barnvagnar med innehåll i vår trappa. Alltså inte bara påhälsande barnbarn – och det tycker jag är kul!

I slutet av förra sommaren skrev jag om våra trivselregler – ett rejält kompendium som fick den ordentligaste pedant att bli revolutionär. Författarna av luntan försvarade sig med att det bara var kopierat från andra bostadsrättsföreningar. Så står det överallt! Men de hade kanske inte behövt ta allt från alla andra föreningar.

Jaja, det lugnade ner sig och ingen har bråkat om tidiga duschar eller torkställningar på balkongen. Och jag lyckades avstyra både blåa ljusslingor och skriande renar till jul.

För inte så länge sedan började en ny kvinna arbeta i receptionen här. Jo, vi har en sådan. Ständigt bemannad. Förutom att serva där ska hon vara arbetsledare för all personal i receptionen och i SPA-avdelningen.
Denna paranta kvinna hade tidigare jobbat som skolledare, men får ju ha sin chans för det. Det visade sig att vi har minst en gemensam bekant som vi kom överens om är en kär påg, och inget annat. Punkt slut.

Nu i veckan låg det en ny lapp i postfacket. Återigen med rubriken Trivselregler, men denna gång bara på två sidor och med ett följebrev från den nyanställda.
Jag måste erkänna att jag ibland är naivt positiv i min inställning, för jag blev först lite glad och tänkte att hon säkert varit svenskfröken från början och skrivit en sammanfattning av den tidigare utgivna trivsel-romanen.

Tjolahopp som man kan missta sig. Nädå, skolränderna har inte gått ur vår nya bas för reception och SPA.  Hon smäller till direkt med nya regler och skriver att man vid poolen ska hålla låg ljudnivå och undvika rop, spring, lek, bråk och hopp från poolkant.

Inga fler kanonkulor för min del alltså.

Badkläder ska alltid användas, och inga underkläder under.  Det är ganska snuskigt med kalsonger under, även om det står Björn Borg på resåren, så det kan jag köpa.

Vidare gäller rök, snus och tuggummiförbud. Att det är rökförbud på ett SPA ser jag som självklart, jag försvann i mindre vetande grannars rökmoln mer än en gång vid poolkanten i fjol. Men snus och tuggummi? Det stör ju ingen annan om man inte spottar ut det på fel plats. Hmm.

Dessutom är djur och mobiltelefoner förbjudna i SPA-zonen. Jaha, det blir att lämna både loppor och löss och nallar hemma då.
Men, har hon inte glömt kepsförbudet? Det har vi alla fall på skolan jag arbetar.

Och så får man inte vara på snusen eller ha drogat sig innan, då kommer man inte in, eller ta med sig egen mat eller dryck. Kan vi hoppas på att skolbespisningen – f’låt poolserveringen – är öppen i sommar då?
Till min glädje har ändå tyrkfelsnisse smugit sig in och plockat bort ett ‘inte’. Det står alltså att tidningar, mat och dryck är tillåtet i bastun!

Gymet är tillika dopingfritt – stickkontroller han förekomma. Snälla, rara, högre makt; Låt mig få vara med när hon ska kräva gubbsen här på kisseprov!

Sedan kommer allt det där med att man ska duscha innan man går i poolen, att man inte får raka sig eller färga håret  eller klippa sina naglar där. Självklart för de flesta.

Men hon missade det där med målsmans underskrift. Eller så skickas det kanske ett SMS med besked till dem. Give me heaven on the line, för en stor del av dem som bor här är föräldralösa vid det här laget.

Nu känns det som jag måste vara lite positiv också. Solen skiner och på de flesta balkonger har solstolarna kommit fram och vintervita kroppar har blivit skära, polkagrisiga eller i bästa fall beige-bruna. Balkongen mittemot tillhör en gladlynt man i vår ålder. I eftermiddag har jag inte sett honom där, men väl något som kan vara hans manliga avkomma. Denne vältränade gosse poserade glatt spexande för några kompisar och lät musklerna spela. Då hörs ett förtjust skrockande nerifrån. Jag var tvungen att snegla ner på balkongen under. Där syns ett par åderbråckna ben och en arm med en larmknapp på. Och ja, hon tittade på balkongen snett över med uppenbar förtjusning.

En visuell service med boendet!

Om MacLindhe

Jag är född i mitten av 1950-talet i Malmö och har i stort förblivit Skåne trogen även om jag gärna besöker andra platser och länder. Numera äger jag mitt eget schema och det innebär väldigt mycket fotkonst och utställningar, även om skrivklådan pockar på då och dåvilket än så länge resulterar i bloggar . I was born in Malmo in the middle of the fifties, and have stayed in Scania, Sweden, even if I love to visit other places and countries. Nowadays I own my scedule, and spend a lot of my time I work with my art. Now and then, I still write a blog.
Detta inlägg publicerades i boende, Generationer, Limhamn, Personligt, skola, SPA, Uncategorized. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till I regel trivs jag bra

  1. Chorizo skriver:

    Kepsförbudet? Det skulle va intressant att höra motiveringen av det förbudet. Nåja, på vissa ställen talas det för slöjförbud så kanske det är för jämställdheten?

    • Monica Lindhe skriver:

      Kepsförbudet gäller bara inomhus på lektionstid. Då spelar det ingen roll om gossarna åberopar bad-hair-day – luvan ska av! 😉

  2. Casten skriver:

    Får ni ha julgran?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s