Ibland är det KONSTigt

Påsk + Österlen = Konstrunda.

Konst kan också vara foto, därför blir detta ett väldigt bildrikt inlägg.

På vägen från Onslunda passerade vi St Olof och konstaterade att lanthandeln var stängd. Lite synd, för där fyndade vår värd en fantastisk trasmatta för två år sedan, och nu ville han gärna ha en till. Däremot dukades det upp loppisbord utmed vägen och flaggades med ceriseröda vimplar. Allt för att locka tillresta köpare.

I flera år har vi haft traditionen att gå konstpromenaden i Smedstorp. Det har av oss ansetts vara en av påskens höjdpunkter med uppåt tjugo olika konstnärer och ateljéer att besöka. I år var de bara sex. Vad detta manfall berodde på fick vi aldrig veta trots våra listiga frågor. Mannen hade sin egen teori att det blivit för vilt på förra årets fest. Det mest spännande vi såg där var en väggprydnad i metall gjord av dansken Per Baker 1970.

Ljussymfoni

41-årigt järnskrot tyckte någon, men jag gillade det. Dock inte tillräckligt för 20 000 kr. Loppisar fanns också här. Det måste vara världens bästa tillfälle för alla österlenare att få städat skrymslena och tjäna en slant på kuppen. Allt från nästan äkta mattor till utvärpta porslinshöns går att sälja med mördande reklam.

Entreprenöriellt?

En nötkvarn, eller kanske lite plastfolie?

Då gillar jag den gamla diversehandeln bättre.

Det som inte finns där finns inte. Nytt som gammalt.

En praktisk artikel för hemmet?

I de olika ateljéerna och ombyggda stallen fanns en hel del foto att beskåda, både på akvarellpapper, fint papper som även
används av Louvren i Paris och på canvas.

Min favoritfotograf är Stellan Karlsson från Växjö. I år ställde han ut på Kaptenshuset i Kivik, och hans svartvita naturbilder tar andan av mig.

I fjol var den stora trenden digital teknik i olika collageformer – i år var det blommor. Gärna stora i närbild, som denna av IL Soge.

Blomma av IL Soge

Sedan fanns det ju det där som man undrade om det var ett skämt eller vad. Något konstigt var det i alla fall när vi på ren chansning följde konstskyltarna i i Esperöd och hamnade på en bakgård där först ett något förvånat sällskap tittade på oss, tills kvinnan i församling utbrast:
– Vill ni titta på konst?
Det hade de nog inte väntat sig, men visade in oss  i stallet. Där, runt hyllorna fanns diverse installationer. Bland annat två rosa duschbollar ovanpå varandra, med en porslinshöna (loppisfynd??) bredvid. Detta konstverk lystrade till namnet Hönsfluff och var till salu för 450 kronor.  Då ska man inte glömma att i priset ingick en tryckt A4-sida med en instruktion om hur man skulle placera och sätta upp föremålen på hemmaplan, om man nu glömt det, samt med en signatur och stämpel av konstnärinnan.
Eftersom man inte ska, eller ens får, köra bil onykter och tillgången till allmänna kommunikationsmedel dit var mycket begränsad är jag osäker på att hon fick sålt något. Jag blev så tagen att jag inte ens fotograferade möget där.
Loppmarknadernas loppis var ändå i Lövestad, på Spiken i Kistan. Utanför fanns en stor tomt med allehanda byggavfall och  en röd gammal dubbeldäckare från London. Inne i huset fanns allt i en härlig röra. Bilderna får tala för sig själv…

Begagnad buss/ café

Strykande fågel

Vintage

Vad behöver du?

Gode vännen visste inte hur nära en katastrof han var när han dröjde sig kvar för länge där inne. Sambon hans ville definitivt inte ha hem något därifrån.

Medan vi väntade körde en bil upp med två damer i upp bredvid oss och hissade ner rutan. De hade bara en fråga:

– Hur kommer man härifrån?

De hade inte så stora krav på vart de skulle, mer än bort från Lövestad.  Jag hoppas vi pekade på rätt håll.

Efter väl genomfört och trevligt påskfirande gjorde vi det sista konststoppet på vägen hem på påskdagen, i scoutstugan i Nybrostrand. Där ställde bland annat Matthias Ransheim ut sina oljemålningar. Han är en ung, enormt begåvad konstnär och hans stil går lite åt fantasyhållet.  Den här målningen föll vi för! 

Nu fick Mannen köra och jag tyckte vi skulle ta kustvägen hem.  Han protesterade inte förrän vid Kämpinge. Då kom han också på att vi har flyttat till stan. Jag kom på det utanför Trelleborg.

Fördelen med mig jämfört med GPS-tanten är att jag åtminstone guidar oss in på befintliga vägar…

Om MacLindhe

Jag är född i mitten av 1950-talet i Malmö och har i stort förblivit Skåne trogen även om jag gärna besöker andra platser och länder. Numera äger jag mitt eget schema och det innebär väldigt mycket fotkonst och utställningar, även om skrivklådan pockar på då och dåvilket än så länge resulterar i bloggar . I was born in Malmo in the middle of the fifties, and have stayed in Scania, Sweden, even if I love to visit other places and countries. Nowadays I own my scedule, and spend a lot of my time I work with my art. Now and then, I still write a blog.
Det här inlägget postades i Österlen, bilresor, Fotografi, Konst, Personligt, Trafik, Uncategorized, utflykter. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s