Lördagar i Malmö

Det behövdes uträttas några ärenden som bara kunde uträttas i en butik mitt i Malmö, så igår  övergav vi Limhamn och gjorde en dagsutflykt till stan.
Förra lördagen blev det en kvällsutflykt dit, för då var det gallerinatt.

Utflykt och utflykt. Jag hör hur man fnyser åt mig. Egentligen handlar det om en cykeltur på dryga kvarten, sedan står våra stålhästar låsta och fastsurrade på Davidhallstorg.  Snarare en kortare transportsträcka då. Dessutom riktigt behaglig om vädret inte är för grymt.

Malmö stad har fantastiska cykelvägar. Från Kalkbrottet trampar vi på mindre trafikerade vägar, in på cykelbana vid gamla MFF-stadium, nu FairPlay. Förr fanns där fruktträd och träläktare där jag, med dotterligt privilegium, kunde leka som barn. Cykelbanan går vidare förbi mitt föräldrahem i Stjärnhusen. Det är ett absolut måste att titta upp på ‘vår’ balkong och se om dörren är öppen, persiennerna nere, osv. Tanken finns ibland att knacka på dörren, bara för att se hur lägenheten ser ut nu. Det händer fortfarande i bland att drömmar utspelar sig där.

Cykelbanan går vidare förbi Mellanhedsskolan och Slottis, där jag tillbringade hela grundskolan. Vidare fram till Erikslust och sedan bakom ‘höghusen’ vid Köpenhamnsvägen (de kallades faktiskt så, med sina åtta [?] våningar), genom Rönneholmsparken och sedan på Fågelbacksgatan raka spåret till Davidhallstorg.
Inte mycket till utflykt alltså.

Förra lördagen stannade vi och åt på Riannas Bistro på Tärningholmsgatan. Det var inte första, och definitivt inte sista gången vi var där. Deras musslor är värda att cykla långt för!

Gallerinatten är en upplevelse i sig. Alla konstgallerier, designbutiker och begagnade bodar har öppet fram till klockan ett på natten.  Vårt favoritområde är mellan Katolska kyrkan och Davidshall,  men hela stan, från centralen till Möllevången är öppet. Nere runt Hemfeldtsgatan ligger ställena tätt, och de flesta serverar dunkvin i plastglas. Det känns allt annat än svenskt när gatan är full av minglande människor, nästan alla med ett glas rödtjut i handen. En kvinna med göteborgsdialekt kom fram till mig och frågade förvånat om det var något jippo på gång. Min första tanke var att släppa lös alla diftongerna och säga att:
-Vadå då? Du arr jo i Malmö.
Men jag behärskade mig och sa som det var. Hon såg ändå tillräckligt tvivlande ut.

I går skulle det i alla fall bara bli en liten city-tur mitt på dagen. Cyklarna bojades på vanliga stället och vi började gå upp mot Gustav Adolfs torg. Vid Södertull var det mer eller mindre fullt. Först Rosa Bandet-aktiviteter, och några steg längre fram stod ett gäng sjungande lampskärmar och annat skumt. Min första tanke var att det var en svensexa eller någon vadslagning .
De sjöng ändå lite för bra och organiserat för att det skulle stämma. Mycket riktigt, snart kom en tjej och lämnade över ett papper. Det var reklam för musikalen Ingvar, så det var alltså Bokhyllan Billy, sängen Sultan och kompisarna som sjöng för oss.

När vi sneddat över torget och vänt in på Engelbrektsgatan blev vi nästan nerkörda av ett gäng rosaklädda tjejer på rullskridskor. Rosa Bandet eller möhippa? Inget av det.

När vi så småningom kom upp på Stortorget fanns de där igen, tillsammans med en massa andra människor i alla skepnader. Det var samling till regnbågsparaden. Mannen, som påpekar att han inte alls är mer homofobisk än jag, försvann i någon affär medan jag gick runt och tittade.  Musik av olika slag, poserande och showande läderbögar.
Kyrkan, brandkåren, polisen, anhöriga.  Personal och medlemmar av olika organisationer  som med glädje visar att de är gay.  Jag blir lite varm i hjärtat av att all sorts kärlek kan visas med glädje och stolthet. Och nästan rörd av de maskerade ninja-turtlarna som marscherande bar texten militant homo-kamp.

När paraden väl kom i gång gick en kille bredvid och delade ut något från en korg. Han räckte över en plastflaska till mig, och en (ännu) äldre kvinna bredvid stack snabbt fram handen och ville också ha. Killen log brett och gav henne en likadan.
Min syster är längre bak, sa tanten.
Nu log killen från öra till öra och överräckte en flaska till och önskade damerna en riktigt trevlig kväll.   
En närmre inspektion visade att flaskan innehöll massageolja, och formen kunde säkert   vara trevlig, den med.

Om någon väntar sig en beskrivning av nyttan och glädjen av den måste jag göra er besvikna. Jag ”glömde” den hos en väninna på vägen hem, så om hon inte vill kommentera här är det bara fantasin som sätter gränser. 😉

Om MacLindhe

Jag är född i mitten av 1950-talet i Malmö och har i stort förblivit Skåne trogen även om jag gärna besöker andra platser och länder. Numera äger jag mitt eget schema och det innebär väldigt mycket fotkonst och utställningar, även om skrivklådan pockar på då och dåvilket än så länge resulterar i bloggar . I was born in Malmo in the middle of the fifties, and have stayed in Scania, Sweden, even if I love to visit other places and countries. Nowadays I own my scedule, and spend a lot of my time I work with my art. Now and then, I still write a blog.
Det här inlägget postades i Cykling, gaykultur, Malmö, nattliv, Samhälle, Uncategorized, utflykter. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Lördagar i Malmö

  1. Chorizo skriver:

    En bra sak med Malmö är cykelvägarna. Själv cyklade jag många år till jobbet, som längst 8,5 km enkelväg. På sommrarna kunde det vara lite trängsel i rusningstiden men på vintrarn susade jag fram med expressfart genom centrum till området nära Stadion där jag bodde i ett par omgångar. Kul att få ”cykla” med i ditt inlägg.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s