Programmet Hollywoodfruar gick visst bra, trots att jag  bara såg  ett och ett halvt av dem. Det var ungefär vad jag stod ut med av lyteskomiken.

Nu spelas det  in Östermalmsfruar och på det ska följa Skånefruar.

På morgonens lokalradio intervjuade man en av Skånefruarna, en kvinna från Falsterbo. Hon talade inte ens skånska. Denna kvinna verkar väldigt duktig på marknadsföring av sitt velourföretag. Nu pratar vi velour som rimmar på glamour, inte velour som i mjuka värden.  Hennes affärsidé är att man ska se glamourös ut även om man går hemma och är ledig och avslappnad. Inga sunkiga sweatshirtsbyxor (shirts-byxor???) där inte, nej man ska kunna öppna dörren för vem som ringer på, och ändå känna sig vacker. Med tanke på hur det gick för den 69-årige mannen i Falsterbo som intet ont anades öppnade i fredagskväll spelar det kanske inte så stor roll.

Velourtanten i Falsterbo talade om att Östermalmsfruarna var hennes vänner sedan tiden de bodde i Stockholm, på just… Östermalm.  Det börjar bli lite av Antikrundan känns det som. Nedslag runt om i landet för att titta på i princip samma saker, med den skillnaden att i Antikrundan är det en fördel om det inte renoverats utan att föremålets ålder framgår. Tror inte det är riktigt så i Fru-programmen (skriver hon som köpt ansiktskräm med solskyddsfaktor för att inte bli alltför russinlik).

Radioreportrarna hade varit hemma hos Vackra-Vera och såg bland annat en resväska som stod framme. Den var en del av inredningen, för att påminna om hur härligt det var att resa. Så det var viktigt att resväskan var stylish och passade in. Jag måste komma ihåg att det jag glömmer ta undan bara ligger där och ser stylish ut och påminner mig om det jag borde göra.

Hon berättade också att hon träffat sin man på Café Opera på 80-talet, eller Opera-talet som hon kallade det.

– Då när det verkligen var ett bra ställe där man kunde träffa alla sorters människor. Man kunde stå och prata med en känd popgrupp och så bara vända sig om och i stället prata med en känd skådespelare.

Som skåning hade jag inte en aning om att Café Opera hade varit så heterogent. Läggs in i facket med särskilda vetskaper.

Vidare kommenterade reportern att de hade väldigt mycket böcker. Oj, tänkte jag. Jag hade kanske förutfattade meningar ändå. Reportern frågade vad för böcker det var de läste, de som låg framme på bordet, och svaret kom snabbt:

–Inredningsböcker, så klart! Och där är nog någon kokbok också.

Det är ju klart att glamourösa kvinnor har glamourös coffee-table-litteratur. Vad annars?

På mitt köksbord ligger för närvarande dagens Skånska, Sydsvenskans nästan lösta lördagskryss och en engelsk deckare.  Jag erkänner också att jag oftast ser allt annat än glamourös ut när jag är ledig. Det är t o m så att Mannen klagar ibland på att jag ofta är mycket snyggare klädd och matchad till tänderna när jag jobbar, än på lediga hemmastunder när inget står på agendan. Då kan vi prata sunkig!

Lite synd om honom är det allt. Risken är att jag får ett glamouröst hemmaplagg i födelsepresent vad det lider. Då ska han i gengäld få en glassig kokbok att lägga på bordet!