Äntligen!

1. Sommaren har kommit. Solen värmer och solstolen lockar. I går vägrade jag övertid, gav blanka den i rapporter (se under 2) och åkte hem och slängde mig i pool-solstolen. Ja, jag vet. Påfågelshuset har sina fördelar! Nackdelen jämfört med balkongen var att den äldre damen bredvid mig vid poolen verkligen blev glad när jag kom. Hon hade längtat hela dagen efter någon att skvallra med. Lika mycket som jag längtat efter att bara vara tyst och läsa min bok.
   Tanten vann.
2. Ännu en sån där tuff vecka är till ända. Jag gillar verkligen mitt jobb, men terminssluten är inte alltid roliga. Det enda roliga med dem är egentligen att de snart är slut. Nätt och jämnt har de nationella proven rättats och återförpassats i sina hemliga lådor förrän rapporterna ska lämnas in.
   Ska säger jag. För de skulle varit inne förra tisdagen igen, men är det något eleverna har tagit åt sig är Piratens vana att inte göra något i dag som kan skjutas på morgondagen. Alltså har inlämninguppgifterna singlat in ända fram tills idag.
   En del i första versionen, en del i andra och en del helt omskrivna. Det gillas nämligen inte att hämta ner från nätet och sätta sitt eget namn under, även om det ju var exakt det jag ville ha sagt. Förutom att allt inlämnat  ska gå genom Urkund, som har som sin affärsidé att hitta plagiat och skvallra för läraren, är jag  – om jag får säga det själv – en fena på att söka på nätet.
   Min allra vuxnaste elev talade om för mig att han uppskattat kursen till fullo, men att jag verkligen behövde bli lite strängare. I samma mening som han själv bad om lite uppskov. Jag sade att jag tänkte bli det.
   Nästa läsår, och vi var båda nöjda.
3. Gamla huset är fortfarande inte sålt, och behöver alltså ses till med jämna mellanrum. Särskilt nu när sommaren kommit…
   Eftersom Mannen tillbringar dagen och kvällen i Byen med sina arbetskamrater,  och stundvis roar sig med att skicka MMS från Nyhavn för att jag ska känna atmosfären, låg det helt och hållet på mig idag att vattna blommorna så att de inte torkar ut och blir eternell-pelargoner. Han har däremot glömt skvallra om att svärmor bjuder på lunch i morgon. Det ringde hon och berättade för en stund sedan. Trevligt, och tillika  kul att bli behandlad som om man var sten-stenil för att inte Mannen vidarebefordrat inbjudan innan. Det var bara det att svärmor glömt att det var söndag hon sagt. Det ringde hon och sa nu, efter att Svägerskan hade skvallrat.

   På vägen ner till Falsterbo fastnade jag ett tag på turistbyrån. Inte för att få en karta – än så länge hittar jag- utan för att få en lagom dos skvaller. Det finns i stället till höger om kartorna. De som ännu inte hamnat i flyttlådor inför flytten.
   Väl ”hemma”  träffade jag ett antal grannar, tackade nej till en midsommarfest och fick lite mer skvaller på kuppen. Det lämnas  däremot inte ut här! Dessutom gav jag ogräset en omgång, men fick inte igång Gräsklipparmonstret.  Det överlåter jag åt Mannen och lovar skicka glada tillrop till honom över mobilen.

4. Veckohandling på gamla stället i Höllviken. Lite hybris-varning där. De har byggt ut ännu mer och satt upp skyltar utanför om hur långt det är till Harrods och El Cortes Ingles (hur nu det stavas). Det innebar att jag fick fråga mig fram efter de mest basala matvarorna, för de låg inte där de alltid legat. Det hade varit bättre om de satt upp skyltar om hur man långt det är till mjölken.
   Ännu lite mer skvaller. Dessutom två toppar, tre par sockor och en rosa krokodil till sällskap. Och NEJ! Det är ingen dildo, utan en box med numret 6731 som enbart säljs i Monopolbutiken.
5. Även om jag är ensam hemma ikväll har jag kopplat bort matlagningen på fredagar. Det blev följaktligen en sväng ner om Limhamn för att köpa sushi. Stadsdelen har vaknat upp i solen. Utanför puben/restaurangen på Linnégatan satt enbart ensamma män, samtliga beväpnade med var sin stor stark, och slängde käcka kommentarer efter förbipasserande.
   Utanför sushi-baren snett över gatan  satt enbart ensamma damer, samtliga med ett glas vitt framför sig. De hojtade inte efter någon. Delade inte ens med sig av sitt skvaller.
   Runt hörnan satt paren, och jag såg åtminstone två av det otäcka könet som kastade trånande blickar mot pubens öl i stället för husets vita.

Nu är jag redo för att bryta upp den rosa krokodilen och ringa en väninna.
Det finns en marknad även för fredagsskvaller.