Att driva med det onämnbara

I morse var jag och lämnade bilen på service, och under promenaden hem passerade jag ett elskåp där någon sprayat ett hakkors.

Jag log.

Innan alla börjat skriva upprörda kommentarer (även om kommentarer är alltid välkomna) ska jag kanske förklara.
I lördags var vi och såg The Producers på Slagthuset i Malmö. http://www.theproducers.nu/start.html
Som film med Mel Brooks hette den Det våras för Hitler. Efter att ha sett Magnus Härenstam som Hitler  i en  tajt, glittrig sparkdräkt  i lamé uppvaktad av ett gäng bensprattlande läderbögar a la Village people är det svårt att ta nazismen på allvar.

Klargörande: Jag förnekar på inget sätt det hemska som hände under andra världskriget, lika lite som jag på något sätt ursäktar någon form av folkmord eller etniska utrensningar.
Det  var, är och förblir något som med alla medel ska bekämpas.
Inte heller klottrare är något positivt, även om de kommer längre ner på listan.

Däremot är jag böjd att hålla med den som sa att det man inte kan skämta om  inte heller är värt att tas på allvar.

The Producers är en sanslös, rolig föreställning. Claes Malmberg o Kim Sulocki är perfekta i sina producentroller, liksom Claes Månsson som den helförvirrade övervintrade nazisten Franz Liebkind.  Jag blev dessutom halvt betuttad i Henrik Hjelts helfjolliga Carmen Ghia.

Föreställningen borde vara obligatorisk i avvänjningsprogrammet för varje mentalt kalhygge med sympatier för Hitler. Det känns omöjligt att ta nazismen, då- eller samtida, på allvar efter att ha sett den.

Därför log jag när jag passerade elskåpet.

Om MacLindhe

Jag är född i mitten av 1950-talet i Malmö och har i stort förblivit Skåne trogen även om jag gärna besöker andra platser och länder. Numera äger jag mitt eget schema och det innebär väldigt mycket fotkonst och utställningar, även om skrivklådan pockar på då och dåvilket än så länge resulterar i bloggar . I was born in Malmo in the middle of the fifties, and have stayed in Scania, Sweden, even if I love to visit other places and countries. Nowadays I own my scedule, and spend a lot of my time I work with my art. Now and then, I still write a blog.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Att driva med det onämnbara

  1. ingrita skriver:

    Det sjuka är att hakkorset är grafiskt snygg, men jag kommer aldrig, aldrig att använda det pga dess grymma bakgrund.

  2. Monica Lindhe skriver:

    Nej, det kommer inte jag heller.
    Det jag vill framhålla är att man kanske kan hindra mindre vetande att ansluta sig till nazistiska ideal genom att förlöjliga den som man gör i The Producers.

  3. Ein Bysbo skriver:

    Så har vi den klassiska filmen med Chaplin. Han var tidigt ute.

  4. Jag håller helt med din om dina omdömen om pjäsen. Ja, jag skulle till och med plussa ytterligare för Henrik Hjelts böggestalning.

  5. Ping: Back Stage | Maclindhe's Blog

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s