Varför fårskallar i reklamen och ett möte i Brf

I förrgår var gjorde jag en ny erfarenhet. Jag var på möte i vår nya botadsrättsförening. Och tja, det är bara att inse att jag inte missat så mycket genom åren.

Det hela började med att man talade om att det var allmänna ärenden som skulle avhandlas. Problem i respektive lägenheter skulle inte debatteras här.
En kvinna förklarade skillnaden mellan ekonomisk plan och kostnadskalkyl. Jag är definitivt ingen ekonom, men väl uppfostrad med Luther i ryggsäcken, Benjamin Syrsa på axeln och en aldrig sinande rad ordspråk. Jag har alltså lärt mig att rätta mun efter matsäck, koka soppa på en spik, att när krubban är tom bits hästarna och att det inte är de stora inkomsterna utan de små utgifterna som har betydelse. Med det har jag klarat mig förhållandevis bra.
Nåja, fast det var många nya termer för mig så tyckte jag hon förklarade tillräckligt tydligt så jag hängde med på det mesta.
Några i församlingen ställde frågor, en del verkade väldigt befogade och pålästa, andra inte. Ett gäng pantertanter längst bak började tröttna på tillställningen  och  kom med kommentarer, den ena spydigare än den andra. Hade jag varit där som lärare hade jag nog skickat ut dem i korridoren.
Så kom frågorna som handlade om lägenheter, området etc. Nu bröt det loss. Det där att inte ta upp egna problem var helt bortglömt. Går det inte att stänga till den egna slasken är det säkert av allmänt intresse. Det resulterade i många reste sig och gick.

Slutligen kom det jag pallrat mig dit för. Representanten för Tele2. Efter mitt utbrott förra veckan kom ju en kille från bredbandsakuten och lyckades efter några försök få igång bredbandet, samt kopplade in ett provisoriskt nummer till bredbandstelefonin.  Han ville också att vi skulle skicka in en fullmakt att de skulle flytta över numret. Jamen, hallå det har vi ju gjort. Gör det igen, tyckte han. Sen tar det en vecka. Oacceptabelt tyckte både jag och försäljningschefen  på bygget.  En timme senare ringer en kvinna från Tele2 och säger sig kunna ordna en fullmakt via telefon så vi får ut en box.
-Jamen, vi har fått en box.
-Det skickar vi bara ut när vi fått anmälan/fullmakt.
-Jo, men vi skickade ju in det för länge sedan.
-Nej, vi har inte fått någon anmälan från er.
-Men varför har ni då skickat boxen??

Moment 22. Ibland blir man trött. Hon ringde i alla fall till Mannen också, fick en ny fullmakt via telefon och lovade att vårt gamla nummer skulle kopplas över direkt. Även Mannen har slutat tro på Tomten och bad henne att inte lova för mycket eftersom det var fredag em, och då lovade hon senast måndag.

Inte fasen flyttades det numret.
Däremot kom det en räkning på telefonin, med debiterad miniavgift från Tele2 i torsdags. Mitt förslag är att de sätter personalen från faktureringen på mer handfasta uppgifter, eftersom de uppenbarligen är de enda som levererar och dessutom vet vem som skickat in anmälningar…

Torsdag kväll och representanten på scen.  I publiken en samling mer eller mindre irriterade lägenhetsinnehavare, där ingen verkade vara nöjd med Tele2. Om det hade varit en fabel hade jag varit bålgetingen.
Representanten berättade att han kom från Kista (jag vet att det ibland kallas Sveriges Silicon Valley, men om Tele2 är representativt för Kista ligger vi kvar på röksignal- och brevduvestadiet),  och allt de stod till tjänst med, etc.
Jag tog ordet och visade hur mycket eld en drake kan spruta, bara man retar upp den tillräckligt.  Den fortfarande leende (om än mer osäkert) representanten förstod inte riktigt vad jag hade för problem, för de har ju hur många nöjda kunder som helst. Då höjde en äldre man i publiken rösten och säger:
– Nämn en.
Representanten fattade inte det heller, utan mannen fick klargöra att han ville ha namnet på en enda nöjd kund på Tele2.  Det blev inget svar. Den äldre mannen är värd en stor julklapp.
Och nu var budet från Tele2 att det skulle ta fyra veckor att flytta över telefonen.  Från direkt överflyttning i det första informationsmaterialet, till sju dagar som det stod i manualen som kom med inflyttningen, till fyra veckor nu. Några som bott här längre än vi talade om att de väntat i sex veckor.
Eftersom det inte gick att få något vettigt svar gick jag, innan jag blev skyldig till blodvite, och skrev i stället ett argt mail till försäljningen på bygget med uttalade hot att kontakta  media.

Det i sin tur resulterade i att samma kille som ringde förra fredagen, och som stod på scenen ringde igen och talade om att det var något tekniskt strul  med just vår överflyttning, och naturligtvis ska vi inte betala någon faktura, men de nu jobbar med vår anslutning.   Själv jobbar jag med att prata med vänner och bekanta inom mediavärlden för att hitta en journalist som kan skriva ett reportage om bredbandstelefoni i allmänhet och Tele2 i synnerhet. Är Sverker Olofsson månne tillgänglig med sin soptunna?

På tal om TV så har jag förstått varför Tele2 har fårskallar i sin reklam.

Om MacLindhe

Jag är född i mitten av 1950-talet i Malmö och har i stort förblivit Skåne trogen även om jag gärna besöker andra platser och länder. Numera äger jag mitt eget schema och det innebär väldigt mycket fotkonst och utställningar, även om skrivklådan pockar på då och dåvilket än så länge resulterar i bloggar . I was born in Malmo in the middle of the fifties, and have stayed in Scania, Sweden, even if I love to visit other places and countries. Nowadays I own my scedule, and spend a lot of my time I work with my art. Now and then, I still write a blog.
Det här inlägget postades i bredbandsanslutning, Telefoni, Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s