”Vi gör en markering i flyktingfrågan” – Omkretsen – Sydsvenskan – Nyheter dygnet runt.

Vi bor i Vellinge kommun och har gjort så i snart 23 år, och ska göra det denna månaden ut. Flytten är bestämd sedan flera år, mycket beroende på att vi tröttnat på trädgårdsskötsel, och det inte finns/byggs lägenheter på orten.  På det stora hela har vi trivts ypperligt, både med vårt hus, naturen och goda vänner och grannar här nere.

I mitt arbete  har jag ibland tillfälle att resa på konferenser och fortbildningar och träffar då människor från olika delar av landet. Alldeles för ofta, när man läser min namnskylt med ordet Vellinge,  har frågan kommit upp varför vi inte tar emot flyktingar, och lika ofta har jag svarat att det undrar jag också.

I mitt tycke är det självklart att alla kommuner ska ställa upp solidariskt och ge dem som flytt från krig och förtryck chansen till ett bättre liv.  En del andra kommuner, t ex socialdemokratiska Malmö, har stora problem med att få ut sin alldeles för stora andel av flyktingar i det svenska samhället på ett positivt sätt med bra bostäder och arbete. Det är ett politiskt problem som delvis bottnar i att så många nya svenskar placerats/bosatt sig i miljonprojekten från 1960-talet. Eftersom jag är politiskt ointresserad (oftast blankröstare) vet jag inte riktigt vilket/vilka parti som trycker hårdast på att om ska leva i ett nytt land  måste man lära sig språket.   Författaren Nadeem Aslam  sade på Malmö stadsbibliotek nyligen, angående sin egen flytt från Pakistan till London som 13-åring, att leva i ett land utan att kunna språket riktigt är som att simma i en bassäng utan vatten. Språket lyfter en.

Den som bor i ett reservat som Rosengård med enbart  landsmän som grannar får aldrig chansen att lära sig  svenska ordentligt, och kommer följaktligen inte in i samhället. Följderna blir utanförskap med allt det kan föra med sig.
I Lund har man såvitt jag vet också en stor del nya svenskar, men utspridda över kommunen, och inte alls samma problem som i Malmö.

Så har vi lilla Vellinge, som envist hävdat sin rätt att säga nej. Varför? Staten måste garantera att vi inte får några utgifter för  flyktingarna. Vi har inga bostäder till dem, säger styrande  politiker. Vi har heller  inga arbeten till dem, fortsätter de.

Det är dags, och har varit så länge att ordna bostäder,  både till våra egna ungdomar som vill bo här, äldre vars hus växt från dem (då hade t ex vi kanske bott kvar), och till flyktingar. Vi har inga tomma miljonprojekt att fylla, och det är en stor fördel! Med några lägenheter/småhus i varje kommundel kan Vellinge erbjuda en bra chans för flyktingar att komma in i samhället. En stor del av befolkningen här pendlar redan till Malmö eller Trelleborg för att arbeta, varför skulle inte en nysvensk fixa det?  Bor de kvar ökar ju även kommunens skatteintäkter.  Vellinges nuvarande befolkning blir knappast yngre..

Att  fler människor från olika kulturer flyttar hit för i  sin tur för med sig ett vidgat medvetande och förståelse hos många nuvarande kommuninvånare. Att i vår tid med alla globala kontakter leva i ett samhälle enbart befolkat av ”de egna”  göder rädsla och fördomar. Det har visats med all oönskad tydlighet i samband med mottagandet av ensamkommande flyktingungdomar till Hököpinge.  Att se och höra en normalt stor och självsäker kommunordförande med rädsla i rösten försöka förklara att han bara gör som hans väljare vill när han försöker stoppa det hela  är inte roligt. Det är sorgligt.
Informationen och handläggningen av  denna placeringen är mycket tveksam, för att inte säga usel, men det förändrar inte grundfrågan, varför inte Vellinge tar emot flyktingar.

Det finns redan många personer som är födda i andra länder som bor i kommunen, och det är bra.  Den största delen av dem har kommit hit pga arbete eller kärlek, och det är  inget konstigt med det. Jag har inte heller hört någon kommuninvånare uttrycka sig negativt om det, tvärtom hör man bara positiva ord om det!  Det är precis dit jag vill komma – när man lär känna nysvenskarna och dessa får en chans att komma in i vardagen  fattar de flesta att det är av godo.

Om däremot den enda naturliga kontakt man har med flyktingar är reportage från Rosengård och liknande områden, när Vellingeungdomar bara träffar invandrade ungdomar i negativa situationer (gängbråk, rån, etc) och man aldrig får chansen att se lära känna folk från andra länder i vardagslivet är det lätt att ta till sig allt det negativa.  Och en stor miss att inte få lära känna allt det positiva som olika kulturer har att ge, att få en chans lära känna individerna.  Hur många ungdomar härifrån har inte upplevt  förvåning när de på arbetsplatser eller högskolor lärt känna folk från andra länder och upptäckt att de är ju trevliga!? Genom att inte ta emot flyktingar berövar vi den yngre generationen chansen att tidigt lära sig mer om sin omvärld – något som är ovärderligt idag!

Jag hör redan suset i säven om att vi reser minsann så mycket världen över, så att vi och våra  barn har verkligen fått chansen att träffa andra kulturer. Jovisst. Semesterortena i Thailand,  Spanien och övriga världen har sin tjusning, men hur mycket ser man bakom kulisserna? Hur mycket människor utanför den tillrättalagda turistnäringen träffar man egentligen?

Sverige är dessutom snart i behov av arbetskraftsinvandring. Gör  två flugor på smällen i Vellinge genom att börja ta emot flyktingar och utnyttja de resurser/kunskaper  de har och kan skaffa sig här inom arbetslivet. Ändra imagen och att bli en föregångskommun istället! Ge invånarna en ny  stolthet över att vara från Vellinge!

Naturligtvis finns det bland alla folkslag, både vellingeiter och utombyare (även från andra länder) goda och onda, kloka och korkade, trevliga och otrevliga, främlingsfientliga eller inte.

Det är det jag är så trött på – att bara för att jag bor i Vellinge – bli automatklassad som främlingsfientlig och korkad. Det är också en fördom, precis som många i Vellinge har om folk från andra länder.