Det drar ihop sig allt mer till den stora Flytten, och Mannen och jag  försöker packa så mycket vi hinner varje dag. Nu är i alla fall bokhyllorna i stora rummet och gästrummet tömda.  För att det inte ska bli för tungt för flyttegubbarna har vi, som de omtänksamma människor vi är,  lagt böcker i botten på flyttlådorna och sedan fyllt upp med lite lättare saker. Trots att jag tycker att jag gallrat och gått igenom allt så är det ändå inte bara att packa ner. Det har blivit stopp vid ett antal baksidestexter, en del böcker har fått en notering i minnet att de måste läsas om igen och andra har blivit förpassade till Lions-påsen.

I går kom vi även fram till barskåpet i bokhyllan. Sedan barnen var i blanda-häxan-åldern har där inte funnits så mycket mer än några tennmuggar samt Mannens hemgift. När han var parvel på 60-talet samlade han nämligen på souvenirflaskor av olika slag och den samlingen har han burit med sig genom livet. De ansågs förmodligen för heliga även för exprimenterande tonårsbarn och behövde inte streckmärkas eller låsas in.

Eftersom nästan alla mina samlade grisar har fått gå till slakt tyckte inte jag det var mer än rätt att skicka hans samlarobjekt samma väg. Nästan. För naturligtvis var vi lite nyfikna på innehållet. Nu skulle det bli bartömning!!
Den första flaskan vi öppnade luktade som färglösningsmedel och förslöts snabbt igen. Vet inte om den ska läggas i tunnan för återvunna kemikalier på tippen, eller inte.
Nästa flaska luktade helt OK och slank ner. Vi blev inte riktigt klara på vad det var, men ganska gott. Nästa var en flaska grappa. Blurrk tänkte jag, som sätter likhetstecken mellan det och taggtråd. Men jag smuttade lite, och insåg till min förvåning att med ca 40 års lagring blir det namnam. Mannen som är en grappafantast fick bara en liten minimal slurk. När han köpt en så liten flaska fick han skylla sig själv. Han i sin tur hade öppnat en flaska Kirsch Whiskey. Vad det är? Precis vad det låter som, en sötsliskig blandning av körsbärsvin och slibbig whiskey. Ingen hit! Däremot var brandyn och calvadosen drickbar, calvadosen t o m på gränsen till njutbar.

Det slank ner diverse andra skvättar också, nu är även barskåpet tömt. Med tanke på halsbrännan som föjlde är jag innerligt tacksam att det bara var små puttiga souvenirflaskor vi stjälpte i oss.

Idag har vi gett oss på köksskåpen. Vi ska ju bo kvar här några veckor till och måste ha servis etc kvar så vi klarar oss. Men det finns en hel del som inte använts på massor av år, om ens någonsin, och det ska I-N-T-E flyttas med. T ex en vacker gammal tjeckisk  fruktservis bestående av ett stort fat och sex assietter, allt med guldkant och målade druvklasar och annan frukt. Sånt används inte så ofta nu för tiden, åtminstone inte av oss. Problemet är att jag inte kan minnas om det är min mormors gamla servis, eller om det är något min  mamma vann på bingo.
Då på den tiden, i bingons barndom, vann man inte  pengar utan kaffeburkar eller mer eler mindre nyttiga grejer. Är det en bingovinst kan jag med gott samvete lämna den till Lions, men har den varit mormors så inte.

Som tur är har jag en moster som har koll på det mesta, även datoranvändning, och har mailat över en bild på servisen till henne.  så får hon kolla med kusin-skaran hon basar över om någon av dem vill ha den.

Bingovinst eller arvegods?

Ananrs är ni välkomna att lägga ett bud! 😉