Morgonen var torr. Inget tryck i brunnen, så det blev sparsamt med morgontoaletten. Men Männen öppnade brunnen och flyttade en förnärmad groda, och sedan har det tydligen löst sig!
Vägen till Maglehem gick först via asfalterade vägar, mest utför. Nytt fartrekord, 44 km/h i nerförsbacken. Då var det nästan för bra! Sedan kom vi ner vid Vitemölla och tog strandvägen till Haväng, vilket innebar att vi mestadels släpade cyklarna i sanden vilket sänkte snittfarten betydligt. Fika på vandrarhemmet där, och så ut över Ravlunda-fältet. Det och Vitemöllas strandängar var helt klart den vackraste etappen hittills med hisnande vyer och allehanda betesdjur på och runt vägen. Det var samma känsla som Connemara på Irland. Dvs en ren lyckokänsla av att vara där mitt i all den fantastiska naturen, med havet på höger sida, solen och vinden i sidan. (Mannens lumparminnen från stället, som liksom bara ploppade upp hos honom filtrerade jag bort.)
Efter en del omvägar så kom vi till Maglehem, och en öl i trädgården på Solgården där vi bor förstärkte välbehaget. På Solgården har Växjö-fotografen Stellan Karlsson för närvarande en utställning med svart-vita Österlenbilder. Han är enormt skicklig på att fånga natur och ljus. Önskar jag kunde ta sådana foton själv!
Maglehem är en liten by, som vi (föutom fotoutställningen) i ärlighetens namn inte hade jättestora förväntningar på. Tji fick vi. I detta lilla samhälle hade några eldsjälar ordnat buffé och levande musik med lokala förmågor i Solgårdens trädgård. Där var knöfullt av alla släktingar, grannar och andra bybor. Samt vi och våra goa vänner från Onslunda som körde upp hit i kväll. En ung tjej framförde bl a Norah Jones-låtar till gitarrkomp. Varenda ton satt där den skulle, men jag visste inte att man kunde göra det långsammare än originalet. Långsamma var däremot inte rockbandet som tog över sen. Influenser från olika 60-talare, bl a Hendrix, och massa gitarrer som lät mycket och högt. Spelglädjen var det inget fel på. Vi funderade lite på hur det hade tagits emot i F-bo om man försökt göra något likande. Protestlistorna hade säkert blivit längre än något framträdande. Entreprenörsandan kan visa sig på olika sätt!
Dagens låt: Summertime med Janis Joplin, som tillägnas invånarna i Maglehem.
Dagens citat: Har någon en spade? (Vattenlös panik i skogen efter två koppar kaffe i morse)
MacLindhes Ord 
Har ni missat entreprenörsandan på Österlen??????Tjejen som sjöng så bra har säkert varit uppe i ottan och bakat bröd på sitt bed & breakfast, kört ett varv med skördetröskan över rapsfältet och gjort rapsolja därefter, under lunchen som hon själv lagat och serverat på sin lilla bodega med lunchservering, tvättat gästernas lakan och städat, ordnat med SPA till 20 damer från 08:a området i ladan som hon precis målat om och hängt ut Wunderbaums och spelar stämningsmusik. ÄR DET KONSTIGT ATT HON SJÖNG I ÄNNU MER SLOW-MOTION ÄN NORAH JONES?????????Tycker nog det verkar ytterst naturligt.
Tur att du kan förklara hur det ligger till…:-D
Hej kära vänner! Tusen tack för en jättetrevlig kväll i Maglehem. En by som det vilar en väldig konstnärlig anda över. Hade nog inte platsat där då mina konstnärliga talanger sträcker sig till sol, katt och träd. Hemkommen till metropolen Lomma nu. Hade först tänkt att ta en helkväll på byn, men medhavda kassar hem säger att jag måste hålla mig till allt som det står Elektrolux på. Efter det blir det nog en tupplur framför tv:n skulle jag tro. Andra hälften av motsatta könet är kvar i Onslunda, går runt som en liten hustomte där och målar.
Nu har ni väl nått Åhus?? Be inte om stora kulor glass, det får ni ändå. Vi väntar med spänning på resultatet av ”årets smak”. Kramar till er båda.
Med ett munspel i fickan och Lennarts Guinessluva på huvudet platsar du bland vilka konstnärsnissar som helst! Hoppas du, Elektrolux o hustomten får en fortsatt bra vecka o jätteskönt på Kreta!
Kramen tillbaks!