Natten och morgonen bjöd på mycket regn och åska. Till frukosten kombinerades den med Blindstyret Boccelli i högtalarna (Mannen blev glad) och kockens skrålande av Sommar, sommar, sommar som inte ens kan ha glatt hans morsa. Mitt sadeltäcke hade suttit på under natten och kan väl sägas vara mättat. Förslaget att vi skullle vänta med att cykla röstades ner av Mannen, som påpekade att vi måste hinna till Systemet i Simrishamn innan de stängde 14.00.
En tjej som städade på hotellet sade att det fanns busskurer hela vägen om vi behövde ta skydd mot vädrets makter, så tja… När det värsta verkade ha dragit förbi gav vi oss av, och kom ca 2 km innan himlen öppnade sig igen, dock utan åska denna gång. I stället gick störtskuren över till ihållande hällregn. Men så fick vi användning för våra regncaper också. Och busskurer var det ont om. En enda hittade vi. När vi passerade en hage sade jag hej till kossorna, och fick ett frustande till svar.  En närmre okulärbesiktning av dem visade tofsar under magen på samtliga. Det mest juverliknande var vattensamlingen på min knallröda regncape. Röd…tjurar….Blev lite lätt ängslig över staketetets hållbarhet, men kreaturen stod kvar och blängde på oss.
När vi kom fram till Skillinge upphörde det ihållande regnet iallafall. Toalettbeök, och funderingar på om det inte behövs sanitetshinkar på handikapptoaletter (än  så länge är vi inte i det stadiet, men den var den enda som var olåst). Handdukar fanns inte heller, och det var nästan läge att göra en Sven Melander under blåstorken.  Nu åkte regncaperna av, och vi var  lika våta under, men mest av svett.  Den utlovade medvinden hade uteblivit.
Strax innan Brantevik stannade vi för att fika, och blev betittade som vi var två sexuella ofredande på vift. Fantomentrikåerna är ju inte direkt döljande i torrt skick, och blöta är de inte sedesammare!
Himlen öppnade sig igen, och caperna åkte på. Fördeln med att cykla i regn är att biltrafiken är minimal. Inga bilägare vill ta ut sina bilar i sådant oväder!  Nackdelen är att min frisyr blir identisk med Siw Malmqvists.

Det var en fantastisk upplevelse att cykla genom Simris strandängar, med havet piskande vita gäss strax bredvid så det var osäkert var vattnet kom ifrån. Det är otrolig natur! Mannen var istället mest imponerad av Branteviks gränder och gatuhus. Cykelvägarna går ofta genom villakvarter och man frapperas av de olika kulturerna. I Nybrostrand stod grässtråna i givakt i raka led, medan det i Brantevik är lite mer charmigt lössläppt med stockrosor överallt.

Så kom vi fram till Simrishamn, och fick vårt rum på Apotekarnes Trädgårds B&B. Kan inte ligga bättre! En liten stadspromenad visade att verandan på Jeremias Westerlins hus (en 1700-talssläkting) blivit uterum istället. Så kan man väl inte göra?!
Lördagkvällen har vi firat med Apotekarnes medelhavsbuffé i deras otroliga trädgård. Nu är vi så mätta att vi knappt kan röra oss, och nästan längtar att cykla i morgon igen!!!

Dagens låt: Gente di mare med RAF (tror jag de heter, och tillägnas alla Simrishamns fiskare genom tiderna)

Dagens citat: Vem jäkla idé var det med cykelsemester? (Undertecknad vid 1. Backåkra, 2.  Sandhammaren, 3.  Mälarhusen, 4. Örnahusen)