Varför har spanjorerna bara 160 breda dubbelsängar? Särskilt när man har en Man som tror han har en egen 120-säng och brer ut sig efter det. Och ett jäkla täcke att slåss om? Och en hund som vill ligga i mitten. Jag sov alltså inte min bästa sömn. Sedan har de någon form av akustiskt gitarrläte ute på Plaza Tendilla som hörs in, och börjar plonka klockan 08.00 med först ett litet solo, sedan en upprepning av ett ackord åtta gånger (efter hur mycket klockan är) och ett ackord kvart över, två halv och tre kvart i. Fram till klockan elva på kvällen. Man får vara glad att de pausar under natten,

Färdiggnällt.

Efter en inköpt yoghurt, medhavd banan och en kopp kaffe i automaten började första rundan med Siri, och avslutades med en tostado med tomat och en caffe con leche på lilla bageriet mitt emot.

Resten av dagen har i princip ägnats åt att traska runt i stan och beskåda både kända och okända byggnader. Jag älskar de här städerna i medelhavsländerna med bevarade stadsdelar där det moriska, judiska och romerska finns kvar.

Istället för att inte trötta ut er med mer text kommer här en massa foton istället.

Efter väldigt mycket vandrande upp och ner i alla gränder avslutade vi eftermiddagen på caféet mitt emot, och nu delade vi en väldigt nyttig 😂 och god kaka till innan vi gick upp i vår lilla studio. Siri tyckte hon gått mer än nog och försvann in under sängen för att vi inte skulle få fler ideér hon skulle hänga med på.

Innan vi gick hem smet jag inom en taberna, Taberna Góngora, som Mannen hittat på Tripadvisor och bokade ett bord till kvällen.

Vi lät Siri sova när vi gick dit och följde med dörrhandtaget in när de öppnade klockan åtta. Jag kände mig väldigt betydelsefull när hovmästaren hälsade välkommen med namn! Det var tur vi bokat för där blev fullt till sista stolen och när vi gick stod folk och köade ut på gatan. Och vad vi hörde var vi de enda ickespanska gästerna. Nog därför han kom ihåg mig.

Yngsta gästen satt bordet bredvid oss, en liten tjej på två månader, (med örhängen) som skötte sig exemplariskt. Här är det inget konstigt att gå ut och äta sent på kvällen med små barn. Kom att tänka på en kväll ”hemma” i la Torre då det kom det in en familj på en restaurang, och där mor/farmor bar på en typ nyfödd, mamman försökte tygla en tvååring och pappan en storasyster i sexårsåldern. Mormor lade helt kallt spädisen på en stol bredvid, och när de skulle byta bord tog hon hen under armen så huvudet hängde helt utan stadga. Vid nya bordet lade hon bebisen längs sina ben under bordet, för att när hon behövde röra sig lämpade hon över till storasyster. Till och med jag var färdig att rusa fram och ingripa.

Men nu till kvällens mat. Fyra olika smårätter, eller tapas, som hovmästaren fick välja, och vi orkade inte äta upp.

Och nu hoppas jag sova tills gitarren ljuder i morgon bitti!