I torsdags var den tredje och sista dagen i Valencia – för denna gång iallafall, det är absolut en stad jag vill återvända till.
När vi tittade på väderprognosen när vi skulle åka dit var den 19 grader varje dag, och det packades kjol, capribrallor och kortärmat, och jeansjackan. För säkerhets skull slängde jag in min fodrade oljerock (den som jag bara tänkt åka från och till Sverige i) i baksätet. Den har åkt på nästan varje kvällsrunda hittills … Och det var tur! Den användes flitigt även i Valencia, liksom jeansen och tjocktröjan. Det mesta andra packade jag upp oanvänt när vi kom tillbaka.

Vi checkade ut från Hotel Casual del Cine vid 11-tiden med stora planer för resten av dagen. Hotellet kan förresten varmt rekommenderas, läget var 👌🏼inne i Gamla stan, strax bakom Plaza del Ayuntamiento och med gångavstånd till sevärdheterna, rummet superfräscht med bra sängar och fint badrum, frukostbuffén god och riklig och trevlig personal. Priset var bra, och de hade dessutom avtal med ett närliggande garage om man inte ville ta bussen  dit, flera linjer stannade runt hörnet.

Efter att de första två dagarna tittat på det man måste i centrum, bland annat den heliga graalen som jagas i en massa äventyrsfilmer och böcker, men som finns i Katedralen i Valencia! Enlig sägnen var det den som Jesus serverade vinet ur den sista måltiden, i orientaliskt agat och guld (det måste ha varit en flott restaurang!?!), som sedan Petrus tog till Rom och därifrån flyttades den till Huesca för att skydda den från kejsar Valerian, sedan landade den i ett kloster i San Juan de la Peña och 1399 till kung Martin 1 av Aragon som tog den till Zaragona. 1424 flyttade en annan kung, Alfonson the Magnaminous graalen till palatset i Valencia och så småningom till Katedralen…

…skulle vi nu börja med att titta på den futuristiska stadsdelen där arkitekterna gått all in. Vi insåg att tiden inte skulle räcka till allt där och nöjde oss med att köra dit och kolla utifrån. Efter det skulle vi köra till Bioparc, en del av Afrika i Valencia. Kameran laddades, det behövs alltid fler prickiga katter i min bildbank! Först knappade jag fel på mobil-gps:en och vi kom till Akvariet istället. Där fick inte Siri gå in så jag knappade in Bioparc istället. Vi kom dit, hittade parkering och ställer oss i biljettkön. Och stoppas, no perros! Knasigt, där fanns ju massor av andra djur där inne så Siri hade väl kunnat följa med, kopplad dagen till ära.

Nähä, en punkt kvar på listan, IKEA. Ställde in gps och talade om för Mannen var han skulle köra.  Vi kom in i en äldre del av stan, på allt smalare gator och slutade på en bakgård. ”Du är framme vid målet” så gps-kärringen! En polisbil kom sakta rullande förbi och undrade vad vi var för skummisar.

Nu kom den riktiga navigatorn fram och lotsade ut oss på en riktig gata och till IKEA, fem minuter bort. Där var Siri välkommen.

Ljus, servetter, nya glas (var trött på alla uddaglas i skåpen) och färgglada kuddar för att pimpa soffan, som var det första jag skulle slänga ut när vi köpte huset. Nu är det jag som håller fast vid den, ommöblerad och skönaste soffan jag suttit i.

Nu skulle vi köra hem, Mannen höll fortfarande i ratten och jag i navigatorn. För att slippa hamna i Alicantes centrum skrev jag Torrevieja som mål och tänkte att därifrån går det på autopiloten. Nu var det bara det att navigatorn tog oss på roadtrip upp i bergen i stället för kustvägen. Och där mötte vi Leonardo, veckans storm, som även bjöd på regn så att det gick vågor på motorvägen.

Jag fick knappa in närmsta vägen till kusten, och ju längre söderut vi kom desto bättre blev vädret. Tillbaka i vårt hus i Torre de la Horadada sken solen igen. Vi bor på rätt ställe helt klart.

När jag ändå är inne på vädret har de dryga tre veckorna vi varit här hittills denna omgång varit ovanligt kalla. Om vi ser på bilder från den här tiden tidigare år, har vi nästan alltid varit klädda i shorts och t-shirt och det är vi nu bara mitt på dagen. Vår terrass ligger i skyddat från de flesta vindarna och vi har i alla fall kunnat äta både brunch och middag ute de flesta dagarna.

Fast ändå, med rapporter om återkommande snösmockor (nyord 2026???) i Skåne föredrar jag detta alla gånger.

Innan vi åkte hem i december köpte vi en ny billig gasolvärmare, som vi bytte till en fungerande och dyrare när vi kom hit igen, och kör den några timmar på kvällen för att få upp värmen i huset. Nu när solen börjar värma mer dagtid har vi öppet både dörrar och fönster och utnyttjar den värmen. Och shorts och t-shirt är standard på förmiddagsrundan och jag har fått en klädsam(?) bonnabränna.

Vi hoppas på mer värme här de tre resterande veckorna, och vår i Skåne tills vi kommer tillbaka!