Strömmen var kvar i morse och den brittiska damen som tyckte vi skulle vara tysta i går kväll öppnade och stängde dörren ännu snabbare när hon såg oss. När hon sedan nästan krockade med mig i den smala trappan såg hon vettskrämd ut. Men jag var så mätt och belåten efter frukosten då att jag bara log.

Det var faktiskt en superfin frukost, där vi själv tog yoghurt, färsk frukt och vatten, och serverades färskpressad juice, bröd och ägg efter önskemål, ost och skinka, pannkakor och kaffe eller te vid bordet. Tur jag inte tackade ja till riktigt allt.

I frukostmatsalen satt det förutom vi två engelska par där den ena kvinnan utmärkte sig genom att upprepade gånger tala om ”we British and those (nedlåtande) who are still in the EU”. Annars trodde jag att de flesta britter ångrade sig bittert att de gått på Brexit.

Resten av dagen har ägnats åt att gå runt i stan, både nere vid kanalen och inne i alla mysiga små gränder. Santa Cruz är nog favoriten! Och jag har ökat mitt kinesiska(!) ordförråd; blörrk hört av en liten kinesisk kille i sulky när Siri gjorde en cementare, dvs bajsade på gatan! Naturligtvis plockades det upp i därför avsedd påse.

Lunchen blev kanon, lite språkliga misstag för jag trodde jag har beställt en rätt, men hade nog varit otydlig så vi fick först en sallad med fisk och skaldjur som var himmelsk, innan den friterade blandade fisken. Huvudfisken där var godare än glad.

Det var tur att den var så god, för det var inte middagen. Ok, morötterna och hummusen som förrätt var ett säkert kort, men risotton med anka och krispig lök var en brun, smaklös sörja med spår av anka täckt med rostad lök. Hälften ut och ingen dricks.

Nu kommer istället lite spridda bilder från dagens 19960 steg.

Klicka på dem för att se dem större!