Först några ord om flygresan hem, eller om vad som serverades ombord på Norwegians flight. På matsedeln stod Bolognese, spaghetti with a meaty sauce, och det fastnade jag för. Verkligheten var något helt annat, en pappmugg som flygvärdinnan hällt kokande vatten i och bad mig vänta några minuter så det hann svälla. Jag väntade och drog sedan av folien på toppen. I muggen fanns en rödaktig soppa med små hårda bitar av morötter och något som mycket eventuellt skulle kunna vara det köttiga.
Pling, pling och kallade på flygvärdinnan och frågade om det verkligen skulle se ut så där. Hon ursäktade sig, sade att hon följt instruktionerna men att hon aldrig hade ätit det själv.
Det förstår jag.

Så kom vi, som vi var beredda på, hem till ett hus i kaos, men med nyslipade golv och nymålade tak och även väggar i TV- och vardagsrum. Det har blivit precis så fint som vi hoppades, men nu stod alla möbler staplade i sovrum och arbetsrum.

Sovrummet var mest akut, så vi fick fram sängarna och kunde sova. Siris hundbädd placerades på det tomma vardagsrumsgolvet, hon tittade på den och hoppade upp i våra sängar, som vanligt. Lite ombonat kan väl en hund ändå kräva?

Jag försökte blunda för grannarnas julpyntade upplysta hus. Mannen gick ut och fick igång ljusslingan runt staketet, och jag tände några levande ljus i röran. Alltid en början i alla fall.

Något som jag längtat efter var att gå ut och gå här igen, i lilla skogen och vid havet, även om det är svalare här. Kläder efter väder, du vet! Siri njuter verkligen av att kunna springa runt i löven och att träffa sina svenska hundkompisar, fast hon kom snabbt på att bada, det är skönare i det varmare Medelhavet.

Veckan efter ägnades åt att först tömma möblerna på sitt innehåll så att det gick att bära dem till sin plats och fylla dem med vad där nu skulle vara, allt från serviser till böcker. Detta varvat med läkar- och tandläkarbesök, plus lite kultur med två utställningar. Först Moderna Museet i Malmö som visat den ukrainska konstnären Marija Prymatjenkos (1909–1997).  Hon är stor i den ukrainska konsthistorien och jag tyckte verkligen om hennes färgstarka och fantasifulla djur i målningarna.
På Falsterbo Konsthall har Good Morning America med Hasse Perssons fotografi visats, och jag var väldigt glad att jag hann se både hans fotografier från Studio 54 i New York och de andra, bland annat porträtt.

Brödet var slut, och det var lite abstinens efter mitt hembakade rågbröd, så en dag fick ugnen bli varm och när den ändå var det fick det bli lite saffransbullar med mandelmassa också. Man måste unna saj!
Och barnbarnen har dessutom varit i avsaknad av både passning och mormors bullar.

Några vänner till oss har haft sitt hus i Falsterbo i 40 år nu, och ville fira detta med alla oss som hängt med dem i huset genom åren. Supertrevligt. Hunden lämnade vi hos dottern med familj som bor några kvarter därifrån. När vi skulle åka hem köpte och aktiverade jag bussbiljetter till oss innan vi gick från vännerna, med tanke på att bara hämta hunden och ta nästa buss. Men då satte svärsonen var sitt vinglas i våra händer och tyckte vi skulle hjälpa dem att provsmaka. Det kan man bara inte neka till, och det var inte senare än att det gick fler bussar. Det vara bara det att då gällde inte våra biljetter längre. Men jag var tydligen så övertygande att busschauffören suckade och tyckte att vi skulle gå och sätta oss och vara tysta. Jag hörde att hon muttrade att det inte var någon ordning på ungdomen längre. Siri uppförde sig ändå exemplariskt!

Vi hade planerat att skapa ett bättre förvaringsutrymme i det som var en bar när vi köpte huset för igår exakt tio år sedan, och där vi efter att ha fått bort och pluggat vasken satt bokhyllor framför med en lucka att komma in och ställa grejer. Nu skulle det bli ordning också där, efter tio år i huset.

Det beställdes lagerhyllor som vi körde in och hämtade på det stora möbelhuset. Sedan ägnade vi en dag att skruva ihop tre hyllor från platta paket och var nära att skiljas på kuppen. Mannen undrade mellan svordomarna hur jag lyckats montera en likadan hylla själv för några år sedan. (Tror det har något med att läsa bruksanvisningen att göra) Men det blev hyllor av dessa också och Mannen säkrade dem i väggen.
Två kassar böcker hade lämnats till Bibliotekets Vänner innan vi reste i höstas, och nu finns det t o m utrymme för ”ska-läsa-högen” i sovrummet och eventuella julklappar!

Efter hundrundan dagen efter började vi tömma alla bokhyllorna som stått i mitt arbetsrum under renoveringen.  Sedan kånkade vi in dem till sin plats i TV-rummet och även de förankrades. När Mannen åkt på möte i kommunen bar jag in böckerna och sorterade dem i bokstavsordning i hyllorna. Fick bara lätt bryt när jag var på M och hittade ett tiotal Ken Follet som gömt sig bakom de andra travarna. 

Efter detta kändes det mer än bra att utnyttja födelsedagspresenten från avkomman, ett SPA-dygn på fina Mossbylund. Det var första, men absolut inte sista gången vi beökte det stället. Att plaska runt i en varm jacuzzi under bar himmel, simma några längder i en annan pool inomhus, bara sitta och vara i en skön stol, få äta all god sill och lax, och lite, lite kött på julbordet – det var precis vad som behövdes för att komma ifatt sig själv.

Och tro det om du vill, men när det tredje ljuset tändes i adventsljusstaken och familjen samlades här för att fira tio år i huset började det faktiskt likna jul här också!