Andra och tillika sista kvällen i Kirkenes bestämde vi oss för att äta sushi på Suba, en trevlig liten lokal där vi avlöste ett annat par som enda gästerna och beställde in restaurangens meny för två personer, med 26 bitar. Och vilka bitar sedan! Mycket större än de man får hemmavid, så efter åtta började jag bli mätt, men det var så gott att jag pressade ner två till, och lät Mannen äta 16. Några rättigheter hade de nog inte så det blev en vit kväll, men det gjorde ingenting .

Vårt nya rum på Scandic Kirkenes visade sig ha fler fördelar än lägre temperatur, sängarna var t ex mycket fastare och skönare, och dessutom en förstoringsspegel så jag kunde se var jag satte makeupen!

Frukosten var bra nu också, lite yoghurt (tyvärr ingen naturell), äggstanning, en grov macka med ost,  en stor tallrik färsk frukt och en latte på det så var vi redo för avfärd. Taxin var beställd och körde oss en dryg km ner till terminalen för 170 nok. Inget är billigt i Norge, en liten  flaska vatten, utan smak och bubblor 22 nok, iofs kanske de passade på med kolibakterier i kranarna. Några engelsmän vi träffade i går talade om att de kokte vattnet i rummets vattenkokare och hällde på egna flaskor och ställde i kylen. Sagt och gjort, och än så länge mår vi bra!

Framme vid terminalen kunde vi se skutan vi ska kryssa med komma in och angöra kajen. Den såg sjöduglig ut, och som de rediga pensjonister vi är stod vi först i kön till incheckningen.

Väl ombord blev vi fotograferade, och fick ett accesskort i snöre om halsen. Med det kan vi öppna dörren till vår hytt, registrera vad vi dricker, samt checkas ut och in när vi lämnar båten för utflykter mm.

Vår hytt är fin, den ligger på plan 5, har  fönster med fri sikt ut över hav och fjordar, en bred och bra säng, garderober samt  badrum med dusch. Maten ingår i vårt biljettpris, för drycker med procent i har vi köpt ett dryckespaket som ger oss 50 enheter tillsammans under resan. Det känns nästan vara i överkant, igår var vi helt nöjda med var sitt glas vin till lunch respektive middag, så vi får nog  öka takten! Maten ja, oj, oj, oj. Vi får välja från menyer och serveras vid bordet. Ingen kladdig buffé alltså. Till lunchen är det smårätter, typ tapas, tre till fem stycken  så är man mätt. Till middagen väljer man förrätt, varmrätt och dessert. Allt har varit underbart gott, utom fiskgrytan i går kväll, som smakade mest tomat och peppar. Vinlistan är också hur bra som helst! Dessutom, om man nu skulle orka, är det fritt fikabröd till kaffet. Men kaffet är riktigt räligt, på ren skånska!
En annan trevlig sak är att man blir placerad vid ett bord, tillsammans med andra som åker parvis, och under måltiderna hittills har vi lärt känna ett spanskt par från Madrid, ett norskt från Tromsö och ett skotskt från trakterna av Aberdeen. Många skratt och väldigt berikande!

Igår eftermiddag gick vi iland en timme  i Norges ostligaste stad, Vardø, och tittade på fortet,  konstaterade att vardöborna  var lite som Trump,  och att sjöfåglar kan bygga bon på precis vilken hylla som helst.

En tidig kväll, följdes av att väckaren ringde kl 05.00 för vi skulle på utflykt till NordKapp där vi började med frukost. Goda grannen  Ingrid där hemma hade sagt att vi skulle ta mössa med, och den behövdes! Ganska varmt, cirka 17 grader, men det blåste rejält. Fördelen med att vara där tidigt var att vi var rätt ensamma där då. På vägen ner från Nordkap, mot Hammerfest där vi steg ombord igen, mötte vi många bussar på väg upp.

Vi beskådade den vackra arktiska tundran,  som påminde en del om Stekenjokk, och även här stod en del husbilar. Det blev skratt i bussen när vi passerade en parkerad husbil, där ägaren lyft ut in portabla toalett, dragit ner byxorna och satt sig med tidningen, tydligen utan en tanke på att det skulle passera busslaster turister i tidig morgonstund. Tyvärr hann jag inte få upp kameran.
Vi såg hur trädgränsen försvann och kom tillbaka, vackra skifferformationer och en hel del renar.

Jag lärde mig också en del om dem också. Uppe på Nordkap går de väldigt utspridda och betar, för där finns inga rovdjur. När snön kommer och täcker marken drar sig renarna söderut, och där finns både varg och björn som inte tackar nej till färskt renkött, därför håller renarna samman  i hjordar där.

Vår italienske guide i bussen sade att vi hade tur med vädret, för hösten skulle börja i eftermiddag. Än så länge har han haft rätt, för nu öser regnet ner, och vi är glada att sitta i fören av båten och titta ut på  fjärdarna. Den där nattvandringen i Tromsö känns inte så lockande.